Förnimmelse av andliga världar- del 2
Idag kommer fortsättningen på retreatet “Förnimmelse av andliga världar” som jag och min kompis var iväg på i mitten av juni.
Bordsdans
Här kommer nog den mest flippade upplevelse jag varit med om, ha, ha, ha. Nästan så jag inte ens vill berätta om detta i bloggen så knäppt är det, ha, ha, ha. Men som med mycket annat så kör jag på även här så håll till godo. Jag har ett motto i livet och det är att tacka “ja” till det som sker istället för “nej” så det bidde så även i den här aktiviteten, ha, ha, ha.
Vi skulle samlas i ett större rum i huset bredvid matsalen (där Anders och jag bodde när vi var här förra gången). När vi kom dit så möttes vi av glad och högt spelandes musik samt ett bord i mitten av rummet. Bordet var gammalt och hade lejontassar på fötterna, det var mörkt i mahogny och gjort i massivt träd och var ett klaffbord så man hade kunnat fälla upp sidorna och göra bordet större.
Alla samlades runt bordet och hon som ledde passet försökte skapa dans i rummet hon berättade att planen var att vi skulle få bordet att “dansa” med oss. Många kände nog sig rätt obekväma och stod längs med kanterna och tryckte och undrade vad tusan som pågick? Ha, ha, ha.
Min känsla var att vi skulle skapa en hög energi i rummet med hjälp av dans, rytmik i form av att klappa händerna och liksom kicka igång energin i rummet. Efter en stund så mjuknade folket i rummet och fler tänkte nog som jag “nu kör vi”, man ville liksom hjälpa kvinnan som hade passet så vi dansade runt (men inom en viss area där vi stod). Helt plötsligt kommer kvinnan fram till mig och börjar dansa runt med mig, och även där så kör jag helt enkelt på och dansar jag mer och det liksom smittar av sig på folk som ger efter till dans, skratt, sång, klapp och rytmik.
Helt plötsligt så känner man att energin i rummet är väldigt hög och då tar kvinnan några personer i rummet och leder fram dem till bordet så att de får placera sina händer löst på ovansidan av bordet, de står runtomkring bordet med händer på och så dansar de och sjunger till musiken och står där och ser undrande på varandra. Och dra mig baklänges, helt plötsligt så börjar bordet röra på sig och ni skulle se blickarna på de som stod och höll på bordet, de fattade ingenting och någon stod och gapade, ha, ha, ha. Bordet började dra iväg genom rummet och de fick med tungan rätt i mun försöka följa med bordets rörelser. De viftade in fler folk att delta och det blev så att någon släppte bordet och någon annan kom in och la sina händer på. Vipps så var det min tur att hoppa in med mina händer på bordet och det var sådan kraft i bordets rörelser, jag släppte min ena hand och hade den andra löst på men ändå så var det ett kraftigt glid av bordet genom rummet. Bordet hade ett skumt rörelsemönster, ibland stack det iväg från ena sidan rummet till det andra medans i nästa stund så åkte det mer i cirklar. Ibland stack bordet iväg så snabbt så de som höll händerna på bordet hade svårt att hänga med utan de sladdade runt lite på ytterkant av bordet, ha, ha, ha. Vipps så kunde energin även ta slut och bordet stannade och då försökte vi arbeta upp energin igen. Det tog mycket energi så man blev helt slut och då behövde någon annan med mer energi komma in och ta över borddansen. Man var minst fyra personer runt bordet, men ibland kunde det bli sex-sju personer, men då var det rätt så trångt.
Vi höll på en hel timme och var helt slut när det här passet var klart, ha, ha, ha.
Vi var rätt tagna efter detta och funderade en del på vad vi nyss fått varit med om, ha, ha, ha.
När jag kom hem och pratade med min syster Jessica så tänkte hon på “Anden i glaset” och att principen kanske är densamma? Och absolut, det skulle ju kunna vara något sådant? Det var ju ingen “änglaenergi” iallafall. Sedan vet jag inte vad som kom från vår energi? Vi var många människor i rummet (kanske runt 60 personer?) och vi kickade igång energin med sång, dans, musik och klappade händer. Jag tänker att mycket händer energimässigt bara av en sådan aktivitet. När man är iväg på retreats så är det mer kraftfullt oavsett vad man gör då energin är mer laddad i det man gör då man är fler, till skillnad om man gör saker själv hemma.
Ha, ha, ha, som sagt, den mest flippade upplevelse jag varit med om, men ett minne för livet, ha, ha, ha.
Efter detta pass så var det middag och därefter skulle det bli ett pass med “trumresor”, det såg jag fram emot!
Trumresor
För många år sedan så var jag på en hälsomässa i Jönköping och där fick jag uppleva “trumresor” för första gången. Jag tänker att det är en form av soundhealing, bara det att man använder trummor som instrument för att ta en djupt in i sig själv. Detta är ju något som schamaner använder sig av och jag känner som sagt en stor nyfikenhet kring hur schamaner arbetar energimässigt. Det känns som de besitter en stor visdom inom energimedicin och jag tror att vi har mycket att lära från dem.
På det här passet så var det flera i rummet som hade med sig sina trummor och som tillsammans spelade olika meditationer för oss. Det var en kille i rummet som även kunde typ jojka så han sjöng lite på det sättet ihop med trummorna och det var väldigt fint. Jag gillade den här upplevelsen, så lyxigt att luta sig tillbaka, blunda och gå in i sig själv när andra pysslar om en och spelar trummor från hjärtat.
Det var en kvinna som hette Miranda som arbetade och hjälpte till på Englagård som var med uppe på den lilla scenen och gjorde reklam för hennes bok som hon sålde. Hon berättade att det var en upprättelse för lilla Miranda att skriva den boken och berätta om hennes livsresa. När hon var 13 år gammal så kom hon till Sverige tillsammans med mannen som var 10 år äldre än hennes som hon mot sin vilja blivit bortgift med och Sverige gick med på att det var så, även skolan som visste att hon var gift med mannen gjorde inget åt saken. Jag blir upprörd när jag tänker på detta och om det hade varit min elev så hade jag slagit på stora trumman. Men detta hände i början på 1980-talet och Sverige befann sig kanske på en annan plats då? Hon berättade att mannen hon var gift med var våldsam och att hon hade inga rättigheter, han hade även fråntagit henne makten att kunna klara sig själv. Hon visste inte hur man betalade räkningar eller tog hand om sin ekonomi. Även detta är en hjärtefråga för mig och som jag är glad över att få arbeta med i mitt fina ämne hem- och konsumentkunskap. Vi har jämställdhet i hemmet men även kopplat till ekonomi som en del av det som ingår i ämnet och vad jag vet och hört från elever så är detta ett område att kriga vidare med då det är många som inte har ett jämställt förhållningssätt när det kommer till ekonomi. Jag kommer ha ett eget blogginlägg framöver om detta.
Jisses, vad jag svävade iväg, men detta är en hjärtefråga jag har. Tillbaka till Miranda! Hon fick barn med den här mannen och när hennes dotter var 16 år så började mannen även bli våldsam mot hennes dotter. Vid ett tillfälle så kastade han ut dottern ur bilen på motorvägen och dottern fick nog och sa sedan till Miranda att hon inte har samma tålamod mot sin pappa som Miranda haft mot honom och att hon inte fixar att leva med honom. Det var kärleken till dottern som gjorde att Miranda fick kraften att lämna sin make och flydde till Jönköping. Hon berättar hela sin berättelse i boken “Den ofrivilliga bruden”. Jag har lyssnat på den på Nextory och det är en bok väl värd att lyssna på! Känns fint att sprida hennes berättelse vidare även här i min lilla blogg.
Efter det här passet så var det kvällsfika och jag och min vän passade även på att ta oss ett kvälldsopp i en liten skogssjö som låg några minuters promenad ifrån kursgården, hur härligt som helst!
Tarot
På söndagen så började morgonen först med en morgonmeditation, därefter var det frukost och då passade jag på att visa min vän två olika tarotkortlekar samt guidade henne hur man kan göra en läggning i tarot så att hon skulle ha liiite inblick innan vi gick till nästa pass som hade Tarot som tema.
När vi kom dit så fick vi lite papper med instruktioner om tarot och det är alltid bra med guidning.
Vi skulle sedan sitta ihop med någon och då satt jag och min vän tillsammans. Det fanns kortlekar där att låna, men jag hade med mig en egen kortlek till passet så vi körde på den.
Vi skulle göra var sin läggning och med hjälp av våra instruktioner som vi fått då läsa av korten.
Även detta var en mysig övning, inget nytt för mig det här heller, bara roligt att få repetera och roligt att min vän fick mer kött på benen när det kommer till tarot, ha, ha, ha.
Jag har berättat här när jag utbildade mig inom “Änglatarot” och principen är ändå typ samma. Här berättade jag när jag köpte min första kortlek.
Healing
Nästa pass var healing och även där har jag ju utbildat mig både inom Reiki healing och Änglahealing så jag var nyfiken över hur de skulle lägga upp det här passet?! Han började prata med oss om vad healing är och egentligen så kan man ju se healing både i stort och smått. Om någon trillar och slår sig och man kommer dit och blåser på det som är skadat, kanske att man håller en hand på ryggen och tröstar så är det ju en form av healing, även när man kramar någon och sänder kärlek.
Det vi skulle göra på det här passet var att vi skulle gå ihop med någon och då valde jag och min vän varandra igen. Sedan skulle vi visualisera att det kom ett vitt ljus från “universum” ner genom kronchakrat och som sköljde vidare ner genom våra händer. Jag har ju gjort detta många gånger förut så jag passade även på att få ljuset att skölja ner genom hela min kropp och ner i fötterna och vidare ner i “moder jord”, det känns bäst för mig. Den ena skulle lägga sig ner och den andra skulle ge “healing” till den personen och skicka det här ljuset ut genom händerna och till personen vi gav healing till, vi höll på under fem minuter och sedan skulle vi byta. Det var en väldigt kort stund, det var mysigt att få ge lite extra kärlek till min vän men även väldigt mysigt att få ta emot kärlek från henne. Det var en konstig, men fin stund tillsammans.
Efter detta passet så var det lunch och vi gick även då och packade ihop rummet och plockade ut grejerna till bilen för att förbereda oss för hemfärd.
Fjärrskådning
Jag kände en stor nyfikenhet på det här passet, men helt ärligt, det här var hur svårt som helst!
Hon som höll i passet berättade att hennes dotter var polischef och att hon många gånger hjälpt polisen hitta döda kroppar via fjärrskådning. Jag har ju hört talas om människor som har den här förmågan och planen med det här passet var att vi skulle träna oss i att känna in föremål och platser.
Hon berättade att hon hade något i sin ficka och vi skulle göra en kort meditation som hon guidade oss i. Vi skulle blunda och visualisera att vi gick på en väg och framför oss på vägen stod kvinnan som tog upp och visade oss vad hon hade i sin ficka och vi skulle se vad det var som hon hade där.
Sedan skulle vi komma tillbaka till rummet och berätta vad vi såg…. alla berättade och ALLA hade fel, ha, ha, ha. Så var det med det.
Därefter kom Satyam in och skrev koordinater på en tavla, vi skulle blunda och se var koordinaterna tog oss till för ställe. Jag hade en trevlig stund för mitt inre och fick hänga lite på Bali, ha, ha, ha.
När vi kom tillbaka så fick folket i rummet återigen berätta vilken plats detta var och ingen hade 100% rätt om man säger så, men det var Satyams hem som koordinaterna gick till.
Jag har gjort sådana här övningar vi utbildningar jag gått från både Svenska Healingskolan men även hos Bara vara- den mediala utvecklingskursen, men jag tycker att det är svårt och därmed inte särskilt roligt. Inget jag vill ägna mitt liv åt att utforska mer, så nej, det är inte min grej och inte i mitt soul goal här på jorden, men kanske att någon annan där ute tycker att sådant här är jättespännande?!
Det var en rolig och mysig helg på Englagård och om du inte varit där så är det trots att det är otroligt skruttigt boende en härlig plats att vara på. Jag har sagt det förr, men ALLA borde gå Superkursen, tro mig – den gör skillnad på riktigt!
Kram till er/ Johanna