Avslut av 2025 och Välkommen 2026
Jag älskar att stanna upp och summera det som har varit men även att blicka framåt, skapa nya mål och visioner för mitt liv.
Jag har hintat lite om det på Instagram och Facebook men kände att det behöver få ta lite plats här på bloggen med.
Jag har ju tidigare berättat om vår Familjemyskalender på bloggen (har till och med en egen kategori med det namnet, ha, ha, ha) och det hade vi ju det här året med. Det som var lite utmanande i myset var att mina familjemedlemmar drabbades av influensan och föll som furor runt mig (Tack kroppen och mitt immunförsvar att du stod emot, heeelt otroligt att jag klarade mig från den!!!). Vi kämpade på med myset men fick anpassa nivån efter hur energin var i familjen. Det blev därmed en lite slappare december med många spel, bak av juliga grejer samt kolla på trevligheter på tv:n. Jag gillar ändå visionen av familjemys, att man prioriterar att familjen samlas och umgås ihop… för mig hör det julen till och det är fint att lägga lite extra krut på just det nu medans barnen bor hemma.
Här kommer lite bilder från Familjemyskalendern 2025:
Vi hade en mysig jul där vi vaknade hemma, barnen fick öppna sina julklappar från oss innan vi begav oss till Karlsborg (till Anders syster med familj) och firade julafton där.
Det var väldigt trevligt och mysigt! Vi hade knytkalas och mitt ansvar var att fixa en julsallad:
Anders levererade som Jultomte. Alltså, min man! Han som är grym på att tänka utanför boxen har gjort det igen. Han hade pratat om och pillat med en jullåt men jag hade INGEN aning om att det var den här dängan han hade knåpat ihop, ha, ha, ha. Han kan ta mig tusan allt min älskade man! Han hade fixat “sing along”, ha, ha, ha, jag ber sååå mycket om ursäkt över min stämma, ha, ha, ha. Här är ett litet klipp från låten och årets Tomte.
Nästan alla skulle ut och leka i skogen på julaftons kväll men Mira, jag och min svärmor hade inte energi för det. Jag kände däremot att jag behövde ta mig ut på en promenad och få lite frisk luft. Det var ingen annan som var sugen på det så jag tog en promenad på 4km själv och det var hur ljuvligt som helst! Här tog jag några bilder från den promenaden, sådant förtrollande ljus var det:
Morgonen efter sprang jag en runda på 7 km och då tog jag de här bilderna:
Mira och jag brukar drabbas av en social bakfylla så för oss är det lagom att stanna en natt så vi åkte hem dagen efter medan Anders och Vincent stannade kvar ett dygn till. Jag är faktiskt stolt över mig själv att jag lärt mig stanna upp och lyssna på kropp och själ hur jag mår kring mycket folk. Att jag prioriterar att ta mina pauser och dra mig undan ibland för att orka. Jag funkar oftast bra i stunden, men jäklar vad det suger ur mitt batteri dagen efter sådana här tillställningar.
Vi njöt av lugnet när vi kom hem. Vi laddade våra batterier var och en för sig samt tillsammans, väldigt mysigt!
Lilla julen med min familj firade vi den 27:e och det var väldigt trevligt! Det är ju något speciellt när man får träffa sin “kärnfamilj” vid jul. Vi träffas vartannat år på julafton och det känns ändå som ett bra koncept.
Nyårsafton firade vi hemma hos oss. Vi började nyårsfirandet med att vi hade hyrt grannarnas superfina bastu så Anders var där vi 15:00 och började värma upp den. Gästerna kom vid 16-tiden och då gick vi bort och badade bastu, badade i isvak och skålade i bubbel till klockan 19:00. Det här var bästa stunden enligt mig! Jag fullkomligt ÄLSKAR det här konceptet. Det är en dröm jag har… att få ha en egen damm som man kan vinterbada i, men vi är otroligt tacksamma över att vi har fina grannar som vi kan få låna bastu av.
Kolla här så magiskt:
Medan vi bastade så fixade svärmor med dukningen:
Vi hade knytkalas och vi stod för huvudrätten. Jag tog inga bilder på maten men vi hade fixat potatisgratäng, kantarellsås, sallad, stekta kantareller och så grillade Anders ryggbiff. Till förrätt så fick vi fantastiskt goda rårakor med någon sås, räkor och rom. Till dessert bjöds det på egeninlagda päron, vaniljglass, egengjord kolasås och hackade pistagenötter. Sååå gott!!!
När vi skålade in 12-slaget så gick det inte många minuter förrän jag ivrigt sprang iväg och snabbt fick på mig min nya klocka som jag fick när jag fyllde år 27 november. Här har vi en störning jag har, ha, ha, ha. Jag har jag använt min träningsklocka från Suunto flitigt under 2025 och jag har ju haft livets bästa träningsår så jag kände att jag ville gå i mål med den och börja med min Garmin 2026. Så jag kände mig som ett barn på julafton när jag fick ta på mig min nya träningsklocka. Min Suunto har jag haft sedan 2018 så den började bli väldigt sliten även om jag varit väldigt nöjd med den. Har berättat om den här.
Mitt träningsår 2025 landade på totalt 658 träningspass:
Jag springer inte särskilt långt när jag springer, men jag springer ofta. Tänk att lite blir mycket över tid. Jag sprang 97 mil 2025, jag är väldigt stolt över det. I slutet av november så såg jag att jag hade sprungit 83 mil 2025 och då kickade tävlingsJohanna in och tänkte att jag borde kunna nå 100 mil! Jag började räkna på hur mycket jag skulle behöva springa per vecka och dag för att nå målet… men sedan landade jag i nä! Det är ju inte den typen av löpning jag sysslar med så varför ska jag börja med det nu?! Jag kallar min löpning för “Meditativ löpning” där målet är inte hur långt eller snabbt jag springer utan att springa för att komma tillbaka till kroppen igen, mitt andetag och grunda mig själv. Jag stannar inte klockan för att jag stannar och andas, njuter av solens strålar, fotograferar allt det vackra jag ser eller plocka kantareller. Jag lägger ingen värdering i om jag vissa dagar behöver gå i uppförsbackarna utan tänker att det hör livet till. Jag anpassar löpningen helt efter min energi och hur det känns i kroppen. Jag skulle aldrig klanka ner på mig själv och tänka tankar som att “vilken dålig kondition du har”, “vad långsam du är”, “du borde orka springa längre eller fortare” med mera. Min löpning är en fristad där jag är snäll mot mig själv och där jag laddar mina batterier.
Jag skrev för länge sedan ett inlägg om “Löpning- min vän i livet” och jag nickar fortfarande instämmande över de orden. Har även här ett inlägg om Vinterlöpning. Jag fick nya Icebug skor när jag fyllde år och de är lika magiska som mina förra Icebug som hade efter många år nu gått sönder. Tips för vinterlöpning är att ha löparskor med dubbar i sig, det är typ ett måste för att kunna ha friheten att springa året runt. De här har suttit som ett smäck på mina fötter och har aldrig behövt ”spinga in dem” utan de har varit sköna direkt.
2025 blev året där jag ständigt hittade tillbaka till yogan och riktigt längtade att få rulla ut mattan och även där komma tillbaka till mig själv och mitt andetag. Yogan är magisk och jag tror att den kommer jag ha med mig resten av mitt liv. 213 pass med yoga blev det.
Det jag är mest stolt över är att jag även 2025 fått in styrketräning i livet igen och att jag nu tycker att det är riktigt roligt! Jag har berättat om styrketräningen tidigare i bloggen och att det är den träningsform som är minst rolig så där har jag varit lite av en periodare. Men detta år och framförallt i slutet av 2025 så har jag börjat att älska styrketräningen och tar med glädje in den till 2026. 97 styrkepass blev det 2025… undra hur många det kommer bli 2026?!
Träningen har nog varit min allra största hobby 2025?! När jag har tränat något pass så har jag tyckt att det varit tråkigt när det tagit slut och liksom längtat efter nästa träningspass.
En anledning till att jag lyckats få till min träning på det sätt som jag gjort är att jag under hela 2025 hoppat på olika utmaningar av olika slag. Jag har mer eller mindre alltid haft någon utmaning igång och för mig har det varit ett bra och roligt koncept.
Utmaningar jag kört har varit via mina träningsappar My MOWO och Body & Soul Care Club.
I Body & Soul Care appen finns många program som jag hakat på, de är väldigt fina och bra tycker jag!
I samband med att det blir ett nytt år så är det viktigt för mig att landa inåt och summera året som varit samt sätt upp nya mål och intentioner för kommande år. Body & Soul Care har varje år någon form av meditation/ journaling kopplat till detta så den använde jag mig av även detta år. Jag har lyssnat på den här meditationen (flera gånger) när jag varit ute och sprungit. Sedan har jag skrivit av mig, bland annat här i min “Personliga almanacka”.
Jag hade även friskvårdspengar kvar så jag slog till på 6 månaders träning med Soul Work Club, det ska bli sååå roligt att utforska deras träning. Jag har sneglat på dem i flera år men varit nöjd med den onlineträning som jag har. Men nu när jag hade pengar kvar på Epassi så var jag tvungen att slå till, aldrig att jag skulle låta sådana pengar brinna inne! Hujedamig vilken hemsk tanke, ha, ha, ha! Jag kan berätta om deras onlineträning i kommande blogginlägg.
En sak som hände 4 januari var att Anders och jag hade livets första längdskidsdejt! Tänk att det skulle ta så många år för oss att göra det! Jag gillar att åka längdskidor, jag fick upp ögonen för det när jag var på vinterutbildning när jag pluggade till att bli idrottslärare. När jag åkt längdskidor så har jag gjort det själv eller med en kompis och Anders har varit hemma och tagit hand om barnen.
Anders har inte åkt skidor på mååånga år, han har fått skidor, stavar och pjäxor av min pappa och han åkte typ 5 minuter på åkern här hemma när staven gick av och då blev det att det tog tid innan han köpte en ny stav. Men nu var vi i hamn med allt samt så har barnen blivit så stora så vi kan lämna dem lite själva så då passade vi på. Så himla fint! Det här ska vi göra fler gånger! Dock så fick Anders skavsår av pjäxorna så han kommer behöva hitta pjäxor som är lagom för hans fötter… hoppas inte det kommer dra ut på tiden!
Vincent blev med sugen på längdskidor så vi hittade ett kit med skidor, pjäxor och stavar på blocket för 600kr som vi slog till på. Vi har haft flera mysiga dagar i spåret tillsammans med honom nu i januari. Hoppas att det kommer bli mer längdskidor för oss framåt i livet! Det är så himla skön träning ihop med att man får vara ute i naturen.
Vi har även åkt slalom. Det är surt att vi aldrig får med Mira på sådana här aktiviteter, men det är väldigt lyxigt att hon är stor nog att klara sig själv under den stunden vi andra är iväg.
Framåt kommer jag berätta om “Soul Work Club” och gången efter det om min nya klocka som jag är superimponerad av!
Må så gott!
Kram/ Johanna