Att träna har alltid varit en metod för att få mig att må bra. Jag kände att jag var i så dålig fysisk form efter min andra graviditet, min kropp hade fått ta så mycket stryk och jag längtade efter att hitta tillbaka till mig själv och min kropp.
Jag började löpträna när jag gick i årskurs 6. Jag spelade då fotboll på fritiden och upplevde att min svaghet var min kassa kondition, ha, ha, ha. Jag var snabb på planen men orken tog slut för snabbt så då började jag springa på kvällarna.
Det är så konstigt, under mina sista ÅTTA MÅNADER av min föräldraledighet så kändes det som jag höll på att bli knäpp av att gå hemma.
En dag kom Anders hem med en inslagen present till mig… det var en bok som hette “Drunkna inte i dina känslor”. Det var så olikt honom att ge mig en bok då han själv inte läste särskilt mycket. Han hade tydligen gått till en bokhandel och frågat den som jobbade där om hen visste en bra bok för någon känslosam och obalanserad person som mig.
Det var minst sagt intensivt att ha två små barn hemma så när jag i början av januari 2015 tyckte att det började kännas skumt i magen blev jag orolig… Skulle mensen dra igång?
Våra grannar hade höns och en av mina bästa vänner hade höns och jag tyckte att det verkade jättemysigt men orkade inte riktigt ta tag i det. Våra grannar fick ta hand om några extra höns då en släkting till dem som hade höns inne i stan hade fått klagomål på hönsen från grannarna.
Det var en sådan cirkus att dra iväg och göra saker med två barn, vad vi en hittade på så var jag alltid helt slut när vi kom hem. Det bästa jag visste var att besöka öppna förskolan, i början åkte jag till öppna förskolan i Jönköping men det tog för mycket energi.
5 maj, när Mira var 1,5 månad gammal så fick jag panik när jag skulle byta hennes blöja! Hon hade blod i avföringen!! Jag började ropa på Anders och blev helt skakig, något var fel på Mira?!
Under graviditeten med Mira så sålde Anders av sitt företag Kid Rox då han kände att han inte hade lika mycket tid för det. Att ha ett hus som han påbörjat renovering på, arbeta heltid samt ha en bebis i hushållet och en till på väg så fanns det varken tid eller energi till företaget.
20 mars bestämde vi namnet Mira då var hon 3 dagar gammal. För mig så var namnet en självklarhet… redan vid förra graviditeten innan vi visste att vi då väntade en grabb så funderade vi på om det var en Mira eller Vincent i magen…
