Familjerådgivning
Anders och jag fick en samtalstid hos en familjerådgivning. Vi fick sitta ner och berätta om vår situation. Jag satt där och snorade och grät samtidigt som jag gjorde mitt bästa för att samla mig och föra min talan. I slutet av mötet så sa terapeuten att det kändes mest som att det var Anders som behövde reda i sina tankar och att det nog mest var han som behövde samtal. Hon tyckte inte att vi behövde gå på samtal ihop utan bokade in en ny tid för henne och Anders.
Jag tyckte det kändes skönt, jag kände ju att jag hade full koll på vad jag ville och vad jag kände så tyckte det var en bra plan!
När Anders kom hem från sitt första samtal så hade terapeuten och han kommit överens om att det bästa är att vi pausar allt som har med bröllop att göra under en månad framöver. Vi skulle inte ens nämna bröllop eller något med bröllopsplaner under en hel månad. För mig var det en känslosam månad… En del av mig hade tappat gnistan av att ens gifta sig, det kändes inte alls särskilt roligt längre. Samtidigt som att om vi skulle ställa in bröllopet… hur skulle jag kunna gå vidare med Anders…?! Skulle jag någon mer gång i livet känna för att dra igång ett nytt bröllop tillsammans med honom?! Vad pinsamt om vi måste ställa in… tänk att behöva höra av sig till våra gäster och säga “Det blir inget bröllop”, hur seriöst skulle det kännas?! Hur skulle vi göra med vår bröllopsresa till Thailand?! Hur skulle det kännas att resa dit som en vanlig resa, utan något bröllop?! “Hade jag velat “damma av” min brudklänning och använda den vid nästa bröllop?!…
Ingenting kändes bra, varken med att gifta sig eller att inte gifta sig.
Även det här minnet ser jag med tacksamhet idag. Wow, vilken grej det är ändå det här med att gå på samtal. Att få sitta där med någon man inte känner och att få full uppmärksamhet och få lätta sitt hjärta. Att en klok människa som utbildat sig inom psykologi och terapi få ge sina tankar och frågor. Jag hoppas att alla får testa på detta någon gång! Jag tror att många går omkring med händelser som kanske inte är fullt bearbetade och som ligger och pyr inombords. Att få ur sig sina tankar är otroligt läkande! Jag tyckte att hon gjorde helt rätt i att rekommendera oss att pausa bröllopet, jag tror inte att man hade kunnat gjort på något annat sätt?! Man måste ju skapa mer “tomhet” i hjärnan för att man ska få till sig vad man vill och vad nästa steg ska bli.
