Idag kommer fortsättningen på Anders och min lilla händelserika retreathelg på Englagård, ha, ha, ha. Verkligen ett minne för livet! Är sååå tacksam att jag lyckades få iväg honom på den här resan. Tack Anders! Älskar dig!
Jag önskar att ALLA kunde gå superkursen på Englagård och få göra alla de här fantastiska övningarna som man fick göra där. Många åker nog inte av rädsla för att det är för flummigt… men sååå himla flummigt var det faktisk inte.
Ni vet den där rösten man har i huvudet, den där kritikern som många gånger inte är så snäll, eller som hämmar dig i livet. Den som kan säga ”det där borde du nog inte göra för det kommer du ALDRIG klara av” eller ”hur fult var inte det där då, alla andra skulle kunna göra detta bättre än du”…. Ja… rösten kan ju även kommentera hur du ser ut, hur du är som person eller att du inte presterar särskilt bra.
Han berättade om en metod som han använde som hette Sedonametoden som gick ut på att man skulle gå in i sig själv och tänka ut något bekymmer man hade, det kunde vara ett fysiskt bekymmer som mina handeksem, men det kunde även vara psykiska besvär som skuld, skam, oro, bitterhet, ilska med mera.
Jag pratade med en kollega om att jag var så himla sugen på att åka i väg på typ en yoga- eller meditationsresa. Hon frågade då om jag varit på ”Englagård”? Jag satt som ett frågetecken och undrade vad det var för ställe. Hon sa, om du inte varit där?! Då måste du bara åka dit!!!
