PMDS- fortsättning
Jag tänkte mycket på min farmor som gick bort endast 58 år gammal och som kämpade med sin psykiska ohälsa (skrev lite om henne den 15/2–2022) när jag läste att PMDS kan vara ärftligt. Tänk om det var den här skiten som var en faktor i att hon mådde dåligt? Hur hade vården behandlat mig om jag sökt hjälp på 1960-talet? Hade jag med fått starka mediciner och elstötar i min hjärna i hopp om att det skulle hjälpa mig? Och hur hade jag blivit efter en sådan behandling? Det kändes som att det här var en kamp jag gjorde nu för min egen skull men även en inre revansch för att hedra min älskade farmor och det hon fick gå igenom med sitt mående.
Jag läste på om PMDS och hittade det här på 1177:
Varför får man PMS eller PMDS?
Det är okänt varför man får PMS eller PMDS. Men forskarna tror att det kan ha att göra med de ämnen som bildas när hormonet progesteron bryts ner kan ha med det att göra.
Halten av progesteron ökar i kroppen när du har fått ägglossning för att sedan minska igen efter ungefär två veckor, om du inte blir gravid. Att du får PMS eller PMDS kan bero på att du är känslig mot de ämnen som bildas när progesteron bryts ner.
Vissa får besvär redan i tonåren men det är vanligast att du är över 30 år. Ibland kan besvären ha blivit svårare efter att du har fött barn. Besvären slutar när man kommer i klimakteriet och slutar få mens.
Vad kan jag göra själv?
Du som har PMS kan må bättre av att göra saker som får dig att må bra och gör att du slappnar av. Detsamma gäller dig som har PMDS, men då kan du även behöva läkemedel.
Här är några fler saker som du kan göra för att lindra besvären med PMS och PMDS:
- Du kan träna eller röra på dig.
- Träna avslappning, till exempel yoga eller mindfulness.
- Ta det lugnt och försök att inte stressa.
- Försök att sova tillräckligt.
- Tänk på att äta bra mat och försök att äta regelbundet.
På 1177 tipsade de även om att man skulle hålla koll på sin menscykel för att på så sätt förstå varför man mådde som man gjorde de dagarna man inte mådde bra. Och det här gjorde jag ju redan, så jag fortsatte med det.
Träningen tyckte jag ju var klockren, den lindrade besvären och gjorde att jag mådde bättre. Jag kände då att yoga inte var något för mig men mindfulness försökte jag mig på… men helt ärligt… det var svårt och rätt långtråkigt att vara närvarande i ”nuet”. Jag vet att jag stod i duschen och försökte känna vattnet mot min hud och vara närvarande… men det var helt hopplöst… helt plötsligt kom mina tankar och jag var någon helt annan stans igen.
Jag försökte stressa mindre och jag hade inga problem med att sova… det är något jag är bra på, ha, ha, ha. Jag somnar alltid väldigt fort när jag lägger mig ner och sover utan avbrott.
Äta bra och regelbundet… jag åt ok… men det här var något som jag skulle bli bättre på då jag inte åt som jag lärde ut på hemkunskapen…
Jag kände att alla de här sakerna är ju råd i hur man mår bättre när man har PMDS… men jag kände ju att jag vill ju göra så att jag inte ens fick skiten, jag ville ju bli av med den helt!
På 1177 så skrev de att man kunde kontakta en vårdcentral, gynekolog eller ungdomsmottagningen om man var under 20-25 år. Det kunde hjälpa med övningarna ovan eller att man började gå på KBT eller psykoterapi.
Det kunde även hjälpa med antidepressiva tabletter vid ägglossning och mens, eller att man tog p-piller för att korrigera hormonnivåerna. Tydligen så finns det även något vätskedrivande preparat som påverkar vissa hormoner och som man tar två veckor innan mens som även det kan funka.
Jag var inte sugen på att ta något av ovannämnda förslagen utan såg det mest som en sista utväg. När jag började med minipiller (skrev jag om 13/2–2022) så blev jag ju knäpp på riktigt så fy tusan, usch för att experimentera med hormoner igen.
Jag läste på om diverse naturläkemedel och började testa den vägen i stället.
Jag tänkte att jag kanske hade brist på något ämne som gjorde att jag hade mina besvär så för säkerhet skull så köpte jag multivitamintabletter för kvinnor.
Jag läste även att omega 3 och fiskolja kunde ha effekt och rådet är ju att man ska äta fisk 2-3 gånger i veckan… och då åt jag det typ 1 gång i veckan, så det kändes inte helt tokigt att införa omega 3 i kosten.
Nattljusolja var ju något som jag käkade när vi hade svårt att bli gravida med Vincent och nu snubblade jag in på den olja med. Jag investerade först i sådana tabletter sedan hittade jag den oljan på Organic makers som jag köper mina råvaror till mina produkter (krämer, deo, läppcerat, m.m.).
Det fanns även tabletter som hette L-Argiplex som med riktade sig till kvinnor och kunde hjälpa mot stress och utmattning.
Jag hade även kvar av min progesteronkräm från tiden vi försökte få barn med Vincent och det stod ju att nivåerna med progesteron ökar vid ägglossning för att därefter succesivt gå ner… jag testade att smörja mig med krämen för att se om det kunde hjälpa. Krämen är dock förbjuden i Sverige idag… Det finns ett annat märke som säljs under betäckningen ”kosmetika” och är därmed godkänd. Men många är skeptiska kring att använda detta ämne när det inte är receptbelagt.
En av mina bästa vänner som med kändes sig lite ur balans hade testat ett naturläkemedel som hette ”Helhetskänsla” och skulle hjälpa mot stress och utmattning.
Jag älskade min spikmatta, det var jätteskönt att ligga på den när jag kände “krypet i kroppen” och det gav mig för stunden en känsla av lugn och ro. Jag brukade ligga på den när jag skulle sova för att lättare komma ner i varv och jag upplevde att den dämpade mina besvär.
Jag köpte även inomhustofflor från Jobi som min syster Jessica tipsade om. Jag skulle ha dem på jobbet och de hade magneter i sulan. Magneterna kunde hjälpa till vid bland annat hormonella besvär, blodcirkulation, matsmältning med mera och detta var kopplat till zonterapi. Jag behövde ändå ett par nya tofflor och jag tyckte de här var fina och tänkte… varför inte?! Jag testar det med!
Nu kan man tro att jag köpte allt samtidigt men det här var under en period på 1,5 år som jag testade att äta lite olika preparat i hopp om att hitta det ultimata som fick mig att bli balanserad och fri från min PMDS… önskar att jag nu hade kunnat berätta om mirakelmetoden som funkade… men tyvärr så var det inget av detta som funkade för mig. Vissa månader var bättre än andra men den hade ju inte försvunnit så jag letade vidare…
Jag har just nu investerat i och läser boken Womencynk (som för övrigt är en suuuperfin bok, löv it) och de menar att upp till 9% av kvinnor i fertil ålder har PMDS… Jag skulle inte bli förvånad om deras siffror stämmer bättre än 3-5% som det står hos 1177 då jag gissar att det finns ett stort mörkertal… Jag själv har ju inte sökt hjälp för mina besvär mer än att jag ringt och pratat med dem och de har berättat vad de kan hjälpa en med i form av hormoner och antidepressiva preparat.
