Tuggummi
Under högstadiet började jag tugga tuggummi och mina favoriter var av märket Extra. Det känns som det är under den tiden som många brukar börja använda tuggummi? Jag hade alltid en påse i väskan och tog ett med jämna mellanrum under dagen och så här höll jag på i många år. Så kom dagen då jag fick ett stooort intresse och nyfikenhet kring vad saker innehåller. Varje förpackning som hade en innehållsförteckning började jag kolla, av nyfikenhet vad de hade lagt i för saker i varan jag var intresserad av att köpa. En dag så stod jag där och kikade på innehållet i mina Extra tuggummin… ja, vad ska jag säga… jag blev INTE särskilt imponerad.
Först tänkte jag att man spottar ju ändå ut tuggummit så det är ju inget jag äter… men sedan kom jag på att jag spottar ju ut det när det inte smakar något längre… då insåg jag ju att man hinner ju svälja ner både det ena och det andra innan man spottar ut det. Förutom massa skumma E-ämnen så innehåller det E171 som är titandioxid (ett färgämne som gör produkten vit) som kommer förbjudas i augusti detta år… i Frankrike så förbjöd man det redan 2020. Skrev om det i inlägget om tandkräm… samt i inlägger om solkräm. Här kommer min försiktighetsprincip in gällande kemikalier… även om kemikalier sägs vara granskade och godkända och att man kan vara lugn så är det ett flertal som varit godkända som sedan blivit förbjudna under de här åren som jag varit kemikalienörd… svårt att inte känna sig skeptisk då…
Jag tänkte ”undra om det finns något annat tuggummi med bättre innehåll?!”. Jag började kolla runt och hittade tuggummi från Chicza. Jag beställde hem och började tugga… usch, säger jag bara… det var inte gott enligt mig (och Anders + barnen… bjöd även på det i skolan till några elever och de höll med). De kan ju gjort om receptet sedan dess? Jag har inte köpt dem någon mer gång efter det att jag inte blev imponerad. Det kändes bättre att inte tugga tuggummi än att behöva tugga på dem. Men det finns säkert de där ute som har en helt annan åsikt.
Nästa sort jag provade var från ”The Humble co” och tyvärr höll inte heller de måttet enligt mig (eller min lilla familj som med fick testa men de var något bättre än Chicza).
Tredje gången gillt heter det och så blev det i detta fall med. ”Peppersmith Chewing Gum” var chockerande bra och såååå mycket bättre innehåll än mina gamla Extra tuggummin. Problemet är att de är dyra. 15 gram kostar 26kr (vilket är 10st) om man jämför med Extra som innehåller 60st för 32kr. Jag löste det hela med att jag slutade att tugga tuggummi i den utsträckningen som jag tidigare gjorde och började unna mig ett tuggummi då och då när jag kände behov av det. Jag brukar ha en sådan här förpackning i min handväska och det brukar ta någon månad innan den är slut.
Jag som älskar lakrits började köpa en förpackning med rålakrits som fyller lite av behovet som jag hade av mina tuggummin, man ville få någon annan smak i munnen efter en måltid och få bort ”matsmaken” eller ”kaffesmaken” eller vad det nu var man hade fått i sig. Numera har jag alltid en sådan här förpackning i min handväska. Det har varit ett klockrent substitut för tuggummi och jag känner inte att jag saknar att tugga tuggummi på det sättet jag gjorde förr… ibland kan det vara nyttigt att se över sina vanor och reflektera över dem.
Jag har även arbetat med detta i klassrummet där elever fått granska sina innehåll på tuggummipaket och därefter kolla om de hittar tuggummi med bättre innehåll. Där brukar det med bli kopplingar till hur det påverkar ekonomin, hälsan och miljön. Det är mycket man kan få in i konsumentkunskapsbiten för att göra eleverna till medvetna konsumenter.
Baksidan och risken med att göra folk medvetna är att man vet inte riktigt hur det landar hos andra. Jag själv känner ingen rädsla kring mina val utan har bara en enorm kärlek till mig själv, att jag vill ge min kropp det bästa med kärlek och omsorg för kroppen. Jag tycker sådant här är så himla skoj och intressant och har verkligen ett brinnande intresse för att nörda ner mig i saker. Det är ju min resa och inte andras. Det finns risk att mitt nörderi skapar ångest hos andra beroende på var de befinner sig i sina tankar, vilka hjärnspöken de har och vilken livsresa de går igenom.
Mina barn brukar önska sig tuggummi när de fyller år eller i julklapp och det kan vara tuggummin jag själv inte skulle välja att ge mig och min kropp, men de gör sin resa och om jag själv varit rädd och haft ångest så hade jag inte känt mig så “chill” gällande deras val. Jag finns bakom och bredvid mina barn i livet men de måste själva gå sin egen väg utan massa pekpinnar från mig. Detta är ju även något som jag arbetat med mig själv under de här åren som mamma och något jag landat i efter erfarenhet där jag typ slitigt mitt hår i frustration, ha, ha, ha… men de är inte jag och jag älskar dem för dem de är!
Det finns ett uttryck som lyder “Barn gör inte som du säger, de gör som du gör…” Jag tycker att jag gör många kloka saker så jag håller tummarna att de apar efter de delar som jag faktiskt gör rätt bra. Ha, ha, ha.
