Andlighet / HSP/ Highly Sensitive Person/ Högkänslig / Mediala upplevelser / Min historia / Självkärlek / Träning

Axel?! Min farfar hette Axel…

Jag införde morgonpromenader när doktor Rangan Chatterjee tipsade om det i hans bok ”Hälsobalansen”. Han påpekade vikten av att röra på sig är viktigt för hälsan då det är ett samhällsproblem att många är så inaktiva vilket är en bov i dramat kring många folkhälsosjukdomar vi har. Han menar på att om man försöker få in så många steg/fysisk aktivitet i vardagen så minskar det risken att drabbas av alzheimers, cancer, hjärtinfarkt och stroke, diabetes typ 2 samt att man mår bättre psykiskt och får en bättre livskvalitet. Han förespråkade dels riktlinjen att man gärna ska komma upp till 10.000 steg om dagen samt att man ska exponeras för dagsljus. Många kommer inte ut särskilt mycket och glödlampor och lysrör ger oss inte det som solen och dagsljus faktiskt ger.

Man blir piggare av promenader i dagsljus, han skriver även att det idag skrivs ut recept vid lindriga och måttliga depressioner då promenaderna visat sig ge lika god effekt som antidepressiva mediciner.

Att ta en promenad i naturen är lugnande, stresslindrande och ger goda effekter på den mänskliga hjärnan.

Jag älskade mina morgonpromenader. Tack vare promenaden på morgonen så kom jag alltid upp till mina 10.000 steg… tidigare så kunde jag ligga på gränsen och fick springa runt lite på nedervåningen för att komma upp till mitt mål. Men med min nya rutin så gick jag alltid i mål ändå. Jag har en skogsrunda som tar 15 minuter att gå och det var ett jättehärligt sätt att vakna. Jag drog på mig mina myskläder och gick ut. Klockan var typ vid 5.30 när jag gick ut och när jag kom hem så satte jag på kaffe och brukade läsa lite. En skön start på dagen helt enkelt.

En morgon när jag yrvaket gick där i skogen så hör jag låttexten i min hjärna ”I Axel Landquists Park
I Axel Landquists Park”. Jag fattade ingenting… Var kom den ifrån?! Jag hade inte lyssnat på Thåström på flera år… Jag gick där och fortsatte höra just den meningen när jag säger tyst för mig själv ”Axel?!”. Min farfar hette Axel… det kändes som en sådan fin hälsning från min farfar. Jag skrev om honom den 18/12-2021. På en storseans jag var på så kom min farfar igenom och då fick jag reda på att han brukade ta skogspromenader varje dag… det kändes som han fanns med mig på min skogspromenad. Så fint! Jag tror att jag och min farfar har vissa likheter… att bo på landet och att älska naturen och lugnet på landet… där har nog min farfar och jag en gemensam nämnare… jag tror även att han med var med om lite spirituella händelser… så även där har vi nog något gemensamt min farfar och jag.

Lämna ett svar