Andlighet / Änglar / Boktips / Healing / HSP/ Highly Sensitive Person/ Högkänslig / Mediala upplevelser / Meditation / Min historia / Självkärlek / Träning

Bara vara- Medial utvecklingskurs

En kollega hade hört om en medial utvecklingskurs som skulle vara hos ”Bara vara” i Jönköping. Den skulle dessutom vara gratis då Susanne (Sanna) Lundberg som skulle hålla i kursen själv gick en spirituell utbildning och det ingick i hennes kurs att hon själv skulle hålla en kurs för en liten grupp människor och testa det som hon själv fick lära sig på kursen.

Jag tyckte det lät hur skoj som helst! Vilken möjlighet att få haka på något sådant!

Vi träffades på söndagar, men det var inte varje söndag utan varannan.

Vi var ett litet gäng på ca 12 personer vid start, men sedan droppade det av några så i slutet var vi typ 6–7 personer kvar.

Sanna ledde oss i olika guidade meditationer som var superhärliga. Vid någon meditation så kom det fram insekter och djur under min meditation. När vi sedan fick delge våra upplevelser från meditationen så berättade jag om det och då sprang någon och hämtade boken ”Solöga, djurens språk”. Tydligen så kommer inte djuren av en slump utan det finns en betydelse för att just det är de djuren man ser. Man kunde då i boken slå upp vad djuren betyder vilket gav en större förståelse för meditationen. Även när man möter djur vid andra tillfällen så kan man slå i boken vad de betyder för att få lite mer förundran och magi i livet. Ibland på promenaden, löprundan eller i bilen på väg till jobbet så hamnar man ju i linje med något djurs passage. Det kan vara en snok, en ekorre, hare, räv, älg, en trollslända, en nyckelpiga, en bålgeting med mera. Så för lite extra krydda i livet så kan man ju slå upp och de har något budskap. Den här boken använder jag flitigt sedan den här kursen!

Vi fick även testa på psykometri av olika slag och detta var helt nytt för mig. Man ska då läsa av föremål av olika slag och återberätta vad man får till sig av föremålet. Vid ett tillfälle fick vi, en och en gå in i ett annat rum medan de som satt kvar fick utse en att välja en tygremsa som låg i en korg med massa andra tygremsor. Personen som tog tygremsan skulle försöka få sin energi att komma in i tygremsan hen valt.

De ropade när de var klara och då fick personen som lämnat rummet gå fram till tygremsan och ta den till sig och föröka känna in vad som kom upp utan att man visste vem som valt tygremsan.

Jag tyckte detta var superläskigt! Här var ju utanför min comfort zone… jag kunde ju inte det här! Men jag fick ändå till mig lite känslor… men kommer inte ihåg vad jag sa men minns att det inte var helt tokigt. Men det fanns personer där som rabblade hur mycket som helst när de kände på den lilla tygbiten och jag satt mest och gapade. Hon som höll i kursen var så grym på det här. Jag fattade inte hur det var möjligt?!

Likadant var det vid ett annat tillfälle då skulle vi ta med oss något föremål hemifrån. Vi skulle lägga föremålen i en korg utan att visa för de andra vilket föremål som var vårt. Därefter skulle vi plocka ett föremål i korgen (inte vårt eget) och känna in för att se vad vi fick till oss. Jag plockade upp en ring och även här fick jag upp lite känslor och en känsla av att personen var ung när hon fick föremålet, jag fick en känsla av en fest/ tillställning med minns jag. Det visade sig sedan att ringen hade personen fått i studentpresent. Så jag var inte helt ute och cyklade med mina känslor/förnimmelser. Men de andra i gruppen, alltså wow! De var grymma. Det var en fröjd att få vara med i gruppen och ta del av deras skills.

En gång fick vi måla var sin tavla och sedan skulle vi berätta vad vi fick till oss för tankar/känslor när vi kollade på tavlan. Även här var jag utanför min comfort zone! Måla är INTE min starka sida! Men det var skoj och kravlöst. Man kan ju förstå hur viktigt konst är för mänskligheten och vad många det är som förmedlar något betydelsefullt via konsten. Kan även förstå människors intresse att gå på konstrundor och känna en förundran av konsten de möter.

Vid något tillfälle så skulle vi träna oss i att få kontakt med andevärlden. Det vi lärde oss var att man skulle vara snabb i sina frågor så man inte riskerar att börja tänka till sig svaren utan att det i stället skulle komma intuitivt. Ex. är det en man eller kvinna? Ung eller gammal? Kort eller lång? Vilka kläder har hen på sig? Något namn som kommer upp? Här var jag med utanför min comfort zone, ha, ha, ha. Jag kan ju inte något sådant! Men det var bara att kasta sig ut och göra uppgiften som vi blev tilldelade. Jag har för mig att jag fick upp någon man, men ingen som personen jag satt med kunde passa in på någon som hen kom på. Så det blev ingen succé direkt, ha, ha, ha. Han som jag gjorde uppgiften fick däremot kontakt med en gammal klasskompis till mig som gick bort när han var runt 20 år i en överdos, så tragiskt! Det var mycket i beskrivningen som jag fick ta del av som stämde in på min gamla klasskompis… också en person i den här vevan som jag tänkt en del på så det var en fin stund för mig.

En av deltagarna nämnde att han arbetade mycket med Ärkeängel Mikael och då stämde en annan deltagare in på att hon med brukade arbeta med den ängeln samt räknade upp att hon även jobbade med Ärkeängel Rafael… ängeln Mikael kom ju upp på en av mina Reiki-kurser då även där var det en deltagare som arbetade med den ängeln… Jag fattade fortfarande ingenting om änglar, ha, ha, ha. För mig hade de likaväl kunnat säga att de arbetade med diverse UFON… eller jultomten ha, ha, ha. Känns skönt att man är en person med HÖGT till tak och nyfiket lyssnar på folk utan att dumförklara någon, ha, ha, ha… även om det ibland är konstiga saker man få ta del av.

Det var en rolig kurs att gå och det var intressant att ta del av kursdeltagarnas och kursledarens berättelser, jag hade ju precis bara börjat nosa på det här med andlighet och det spirituella och här mötte jag supermediala människor som haft den här förmågan hela livet. Lyllos de som föds med att vara öppna och har detta som en röd tråd genom livet. Men för många av oss är ni nog ungefär som jag är… att man stängt förmågan som barn… men att om man vill så är detta något man kan träna upp… och även en anledning att jag vill skriva bloggen för att visa att om man vill och är intresserad så kan alla öppna upp för mer mystiska upplevelser i livet.

Livet är ju till för att utforska och lära.

Lämna ett svar