Hållbar konsumtion / Hem- och konsumentkunskap / HSP/ Highly Sensitive Person/ Högkänslig / Konsumtionsrätt / Min historia / Privatekonomi

En inblick i mitt klassrum

Jag tycker verkligen att det är roligt att vara lärare i Hem- och konsumentkunskap och att få arbeta på en högstadieskola där man får möta ungdomar i den tiden i livet där många kämpar med att hitta sig själva. Det känns fint att få vara en vuxen som finns där för dem under den tiden i livet som för många kan vara en turbulent tid.

Jag gillar verkligen mitt ämne och ALLT som mitt ämne står för. Hem- och konsumentkunskap är så mycket mer än att laga mat och baka. Ämnet ger verkligen livskunskap på ett matnyttigt sätt som eleverna förhoppningsvis kan bära med sig genom livet.

Nu efter sommaren så kommer kursplanen och kunskapskraven ändras och vi kommer arbeta mot lite andra mål och riktlinjer. Men i det stora hela så kommer ämnet vara sig likt.

Som det har varit fram tills nu så har eleverna arbetat mot åtta kunskapskrav. Två av kunskapskraven har varit kopplade till deras praktiska arbete i köket. Två andra kunskapskrav har varit att de ska resonera kring hur arbetet har gått och hur resultatet har blivit, hur måltiden eller det de har arbetat med har påverkat hälsan, ekonomin och miljön (HEM är en förkortning för Hem- och konsumentkunskap och även en viktig stomme i ämnet).

Ett kunskapskrav har varit kopplat att de ska reflektera kring hur måltiden påverkar hälsan och hur en balanserad måltid ser ut kopplat till olika människors behov. Ett annat kunskapskrav är kopplat till privatekonomi och hur viktigt det är att ha koll på sin ekonomi samt konsekvenserna som kan bli om man inte har det. Det är alldeles för många idag som har ekonomibekymmer och sådana problem kan ju drabba hela familjer. Vi har ett kunskapskrav där eleverna ska känna till vilka rättigheter och skyldigheter de har rörande konsumentfrågor, ex. vad gäller om man vill reklamera en vara? Om man handlar något från en privatperson och man känner sig lurad. Vad öppet köp och bytesrätt innebär med mera. Sista kunskapskravet har mer varit kopplat till hållbar konsumtion och hur våra konsumtionsvanor påverkar andra människor/djur/planeten… vilka arbetsförhållanden ligger bakom varan man köper? Hur påverkar den varan miljön? Men även att man ser på priset… är det billigt eller dyrt? Är det ett rimligt pris? Vem får vad av pengarna man betalar?

Jag kommer senare i bloggen gå in på hur jag arbetar med varje arbetsområde i mitt klassrum.

Som ni hör så finns det mycket att arbeta med för skolans minsta ämne som har minst undervisningstimmar av alla ämnen i grundskolan. Jag har fått vara med och styra hur hkk-timmarna ska fördelas och har valt att i årskurs 7 har eleverna 90 minuters lektioner, i årskurs 8 har de 80 minuters och i årskurs 9 har de 100 minuters. Eleverna läser ämnet under en termin och jag har halvklass. De som inte har hkk har musik så även det ämnet har halvklass på min skola. Förra året så hade årskurs 7 musik i helklass och då hade jag årskurs 7 hkk som sista lektion på dagen så de som inte hade hkk fick sluta tidigare, men jag tror att även årskurs 7 ska ha musik i halvklass nästa läsår? Jag gillar detta upplägg och tycker att jag “hinner med” det jag ska… även om drömmen hade varit att gå igenom massa mer saker än vad som hinns med.

Förutom att det finns mycket intressanta och viktiga arbetsområden så har jag försökt skapa en struktur i mitt klassrum som ska gynna ALLA elever.

När eleverna kommer in i klassrummet så möts de alltid av en planering som kan se ut så här:

Eleverna ser längst upp när lektionen börjar och slutar. De ser hur lång tid olika saker tänks ta och det är väldigt sällan som det sker på något annat sätt.

Vi börjar lektionen med att gå igenom dagens lektion och med min planering så slipper jag de frågor som jag fick innan jag hade min lektionsstruktur. Frågorna jag fick förr var ”När slutar vi?”, ”När kan vi börja?” (Eleverna anser att man ”börjar” när man arbetar praktiskt, ha, ha, ha). Jag älskar mina digitala planeringar! Dels så kan jag förbereda dem i lugn och ro, jag hade en stor stress när jag tidigare skrev på tavlan, dels fick jag sudda till nästa klass för att kanske klassen därefter skriva samma sak på tavlan igen. Nu kan jag återanvända mina planeringar från år till år och jag kan bara gå in och ändra i lektionsplaneringen så den passar gruppen, huuur bra som helst! Löv it! Eleverna behöver inte heller försöka tyda mina kråkfötter, ha, ha, ha.

Jag försöker ha variation med vad eleverna gör då de har svårt att hålla fokus om man gör samma sak under lång tid… det är nog bara det praktiska arbetet de kan vara uthålliga i. Om jag har en genomgång så är maxtiden 20 minuter… men bäst är den när den är runt 15 minuter sedan tappas fokus runt omkring i klassrummet.

Jag har alltid rutor med vilka kunskapskrav vi arbetar mot under lektionen. Inte så att jag tjatar om dem varje gång men om någon elev missat och ställer frågan ”varför gör vi det här” så kan jag snabbt koppla ihop det med något av de åtta kunskapskraven och att det står i det centrala innehållet.

När man är tydlig så får man inte frågan särskilt ofta ”varför vi gör det här” samt så är det många som förstår varför vi ska lära oss om de olika arbetsområdena.

Jag har gjort en powerpoint till alla teoretiska arbetsområden och använt fakta som står i Hkk-boken. Från början använde jag enbart Hkk-boken men upplevde att den var för svår för de som har det kämpigt i skolan. Min powerpoint med bildstöd så har jag plockat ut det viktigaste och så berättar jag om faktan vilket gör att elever som har svårt att läsa kan lyssna och lära sig den vägen.

Efter en genomgång så kör jag alltid ”Plickers” som påminner om Kahoot. Då har jag gjort frågor utifrån min genomgång och eleverna får var sin QR kod på ett inplastat papper och så får de vrida på pappret för att svara på mina frågor. Eleverna behöver inga digitala enheter utan det är bara jag som har min mobil och med den skannar in deras svar.

Med hjälp av Plickers kan jag se om det är något jag varit otydlig med och behöver gå igenom igen, jag kan även se elever som har svårt och lätt för det arbetsområdet och får själv en liten inblick i vad de kan. Ibland har jag elever som är fåordiga både när det kommer till skrift och tal och tack vare Plickers så kan jag få en inblick i om de eleverna hängt med och hur mycket de kan. De elever som har lätt för sig brukar även ha lätt för Plickers så det är ett bra och snabbt verktyg för att få en överblick av min grupp och själv få en inblick i min grupps kunskaper.

På mina teorilektioner så brukar eleverna få spela spel, kolla på filmer som rör arbetsområdet och arbeta med någon teoretisk uppgift där jag brukar bedöma om svaren är enkla/utvecklade/välutvecklade. Eleverna brukar även själva få bedöma deras svar innan de lämnar in. Många gånger kan eleverna säga “det är ett enkelt svar” och när jag instämmer så blir de taggade att se om de kan utveckla sina svar och därigenom höja kvalitet på deras arbete. De elever som har svårt att skriva brukar jag kunna arbeta muntligt med eller att de pratar in sina svar via datorn. Jag försöker hitta en metod som passar dem alla.

Avslutningsvis så brukar jag ha ett Forms förhör med flervalsfrågor där de klickar i sina svar. De får plugga på det material de jobbat med samt uppgiften som de arbetat med och när de känner sig redo så gör de förhöret. Om elever vill plugga på inför Forms förhöret så kan de plugga på hemma. Alla mina uppgifter och material finns digitalt på Teams och Haldor och det underlättade under pandemin då många var hemma.

Jag brukar inte ha prov i mitt klassrum utan jag bedömer det som de gör på mina lektioner. Det finns fördelar och nackdelar med allt men min erfarenhet när jag hade prov i klassrummet var att de ambitiösa eleverna hade pluggat jättemycket, de kunde även ha mycket oro och ångest för provet… och de eleverna levererar ändå i klassrummet utan prov. De som hade svårt i skolan hade kanske inte pluggat någonting och då fick de ett lågt resultat eller så struntade de i att göra provet och sköt på det till framtiden… som så mycket annat i deras liv… och det stärkte ju inte direkt deras självförtroende eller självkänsla. Jag tycker att det är bra att de ”tyngre” teoretiska ämnena har prov men känner själv inte ett behov av att ha det i mitt ämne. Jag ser ändå vad de kan, utan prov och jag har ändå saker att bedöma.

Jag använder mig av prov när elever känner att det gick dåligt i något arbetsområde och de vill ha en extra chans att höja sig. Då kan de plugga på för att därefter ha ett muntligt eller skriftligt prov. Men använder det bara från fall till fall.

Eleverna själva brukar uttrycka att de gillar mitt sätt att arbeta och de gör hellre uppgifter och förhör på lektionstid för att kunna fokusera på annat när de är hemma… Jag förstår dem! Jag gillar med att göra andra saker när jag är hemma och inte jobbar, ha, ha, ha.

Eleverna brukar kunna se vad de ska göra fram tills de är i mål i ett arbetsområde, som en checklista. De elever som gått i mål brukar få göra något praktisk i köket och bjuda de som inte är i mål. Att elever når i mål olika tid är ju för att de arbetar olika fort, vissa elever har kanske mycket frånvaro samt att de inte arbetat hemifrån eller att de inte förvaltat lektionstiden väl… det kan även vara att vissa behöver mer tid och vissa vill ha så uttömmande svar som möjligt. Eleverna arbetar helt enkelt ”där de är”.

Eleverna får själva reda på sina resultat i varje arbetsområde och de ser därefter vad deras betyg landade i respektive kunskapskrav. Om det var något kunskapskrav som gått dåligt så brukar jag i årskurs 9 ha ett uppsamlingsheat där eleverna får arbeta med sina egna utvecklingsområden för att på så sätt nå så högt slutbetyg som möjligt. Nu med nya kunskapskraven så kommer jag inte behöva arbeta riktigt på det sättet längre och det ska bli skönt för både mig och eleverna.

I min ”OneNote” så har jag skapat mappar med varje klass och elev. Där samlar jag all bedömning som rör respektive elev från åk 6-9. Jag har tagit fram matriser där jag efter lektionerna klickar i min bedömning hur det gick för eleven samt att jag kan göra anteckningar.

Kunskapskrav 1 och 2	E	C	A	Kommentar
Lektion
Lektion
Lektion
Lektion
Lektion
Lektion
Lektion

Jag har på elevens sida tabeller och matriser för varje arbetsområde och där jag noterar all data jag samlar in från respektive elev och då är det både skriftlig och muntligt. När dagen kommer då jag ska sätta betyg så är det väldigt sällan svårt att sätta betyg då man ser väldigt tydligt hur eleven ligger till. Om jag känt mig osäker på ett betyg så brukar jag fånga upp de eleverna och ha ett muntligt enskilt snack med dem för att återigen se vad de kan och därefter bli säker på min betygsättning.

Om jag en dag kommer sluta på skolan så finns det även mycket data samlat kring varje elev vilket kommer underlätta för nästkommande lärare.

Jag har alla skolans elever och har inte varit med om att föräldrar hört av sig till mig där de ifrågasätter varför deras barn fått ett visst betyg och mycket är för att de själva kan se deras barns resultat och därav förstå varför betyget blev som det blev.

Det är inte särskilt ofta eleverna blir chockade heller över sina betyg då de redan har koll. Någon gång har det hänt och då har det varit elever som inte gått in och kollat på sina resultat under terminens gång.

Jag har även skapat en uppgift som eleverna ska ha mellan årskurs 7-9 där eleverna har sina åtta kunskapskrav och där de kan se hur de hamnat i respektive kunskapskrav och vad betyget landade på i varje årskurs. Varje lektionsstart i årskurs 8 och 9 så brukar eleverna få gå in på uppgiften för att fräscha upp minnet i hur de ligger till i ämnet och vad vi ska arbeta med under terminen. Efter varje färdigt kunskapskrav så fyller jag i deras resultat i den tabellen.

I min sal så har jag 8 kök som jag numrerat och eleverna brukar arbeta två och två. Men ibland har jag elever som mår bäst att arbeta enskilt, det kan vara att de har mycket energi och hittar på bus när de inte har något att göra… och har upptäckt att när de arbetar enskilt så är de sysselsatta hela tiden, smiter inte undan och iväg, lär sig maximalt och många av de “stökiga” eleverna mår oftast bra i köket. Ibland får de eleverna “ett eget kök”. Om en elev mår bäst i “kök 8” så brukar jag göra en sådan anpassning. Men målet är ju att de ska kunna arbeta ihop. Jag brukar även planera in några lektioner varje termin där alla ska arbeta enskilt och det är dels för att alla lär sig mer när man får arbeta helt själv men även för att jag lättare ska se var och en och vad de kan.

Jag har skapat en “samarbetslista” där jag efter varje lektion kryssar i vem de arbetat med, målet är att de ska få testa på att arbeta med alla. Jag älskar den här listan! Oftast funkar den väldigt bra, men som så mycket annat i skolans värld så kan man i vissa grupper få tänka om men det är mer undantag än regel.

Jag brukar även ha bestämda sittplatser så eleverna får inte själva bestämma hur de ska sitta och det är för att ingen ska känna sig utanför.

Vad gäller matlagning och bakning så älskar jag när eleverna är kreativa och kommer på egna idéer. Jag brukar även ha en struktur där jag i årskurs 7 bestämmer mer och styr eleverna i på vilka recept de ska laga ifrån och att de kan förändra recepten om det är något de vill lägga till eller ta bort. I årskurs 8 börjar jag ta in några lektioner där det är “valfritt” utifrån något visst tema ex. Valfritt brödbak eller valfri äppelrätt. I årskurs 9 så är majoriteten av gångerna valfria. Jag tar fram proteinkällan ex. Kyckling, fisk, vegetariskt, baka med bönor med mera och så får de leta recept och skapa måltider. Om de har svårt att välja då brukar jag välja åt dem. Eleverna brukar älska de lektionerna och det är en fröjd att få se dem skapa i sina kök.

Ibland kan man fundera på om det är viktigt med all bedömning och struktur och att man skulle kunna önska att skolan kanske var lite mer chill för att inte pressa våra stackars barn och ungdomar idag.

Men det är så viktigt att vi lärare har ”ryggen fri” då det händer med jämna mellanrum att lärare hamnar i blåsväder kring betygsättning och man vill liksom inte hamna där och då är man hellre extra tydlig än att inte vara det.

Jag tror att min “fyrkantighet” och den “blå” sidan (skrev om det i inlägget “Omgiven av idioter”, ha, ha, ha) hos mig och som person och mitt intresse för att skapa ramar och tydlighet var en faktor som gjorde att jag blev förstelärare och “klarade” den prövningen… ihop med att jag har en formativ bedömning och fångar upp eleverna längs vägen istället för summativ bedömning där man enbart har ett prov och att det först är då som man ser vad eleverna kunde samt att jag har god relation med eleverna… relationen är egentligen A OCH O! Utan god relation så har man inget att bygga på. Varje dag äter jag pedagogisk lunch i matsalen tillsammans med eleverna och det är ett jättebra ställe att bygga relationer på, tänk vilka bra samtal man kan få till när man äter!

Nu efter sommaren så kommer kunskapskraven skrivas om från 8 kunskapskrav till 4! Jag ser fram emot det! Som jag ser på det nu så kommer jag ha mer frihet och färre saker att “checka av” och kommer kunna gå lite mer på “magkänsla”… särskilt i årskurs 9 som tidigare varit ett “uppsamlingsheat”, det kommer inte bli det på samma sätt med den nya kursplanen och det kommer både jag och eleverna må bra av.

Det ska bli spännande att se hur framtidens pedagogik kommer se ut. Ett mål jag har i mitt klassrum är att jag vill fånga upp ALLA mina elever och att jag ska se dem och försöka ge dem ett så rättssäkert betyg som jag bara kan och min struktur är ett hjälpmedel för mig att nå dit. Om jag ska vara helt ärlig så avskyr jag att behöva bedöma elever… undra hur många av våra barn och ungdomar som mår dåligt på grund av allt som har med betyg och bedömning att göra… men den här delen är en del i mitt uppdrag att vara lärare så försöker göra det så bra jag kan för att de ska må så bra som möjligt.

Alltså vilket fantastiskt ämne jag har! Jag är sååå tacksam att jag snubblade in på Hem- och konsumentkunskap. Jag ville ju bli idrottslärare och så var man tvungen att välja ett ämne till då man inte kunde utbilda sig till endast ett ämne och då kom jag på detta ämne att det skulle ju kunna bli kul. Tänk så bra det kan bli! Kunde inte drömma om att Idrottslärarämnet inte var något för mig utan att detta var min stora grej.

Jag tror att eleverna känner det och att det är därför jag har med mig dem. Jag pratar oftast från hjärtat i det jag undervisar om. Jag tycker att ALLA delar är viktiga i mitt ämne och jag har skapat ett material som jag gjort till “mitt”. Varje lektion jag har är som om jag går upp på en scen och “levererar”. Jag är själv förvånad över att jag inte har “tappat” den känslan under de här 11 åren som jag varit på min skola… men det kanske är när man gör det som man ska fundera på om man ska göra något annat?!

Jag har svårt att tänka mig att jag ska arbeta som hkk-lärare tills jag blir pensionär, men man ska aldrig säga aldrig. Det är perfekt att vara lärare under tiden barnen växer upp då jag får så mycket mer tid ihop med dem. Men den dagen de är stora och flyttar hemifrån… så kanske jag gör något annat? Eller att jag jobbar deltid som lärare och deltid som något annat?

Jag gillar ju allt som har med det spirituella att göra… kanske kommer jag hålla kurser inom det? Jag har funderingar på att någon gång utbilda mig till yogalärare… ja, vi får se vad livets vägar ska ta mig. Så länge man fortsätter att söka så är jag övertygad om att det kommer föra mig framåt och jag har tillit till att det kommer bli som det är tänkt att bli för mig och min själ… bara jag fortsätter att följa hjärtats röst.