Boktips / Hållbar konsumtion / HSP/ Highly Sensitive Person/ Högkänslig / Mat som medicin / Min historia / PMS/PMDS / Självkärlek

Vegetarian

Det var ofta jag kom i kontakt med folk som var vegetarianer via böcker jag läste, poddar jag lyssnade på, elever samt föräldrar och det hade vuxit fram en nyfikenhet kring hur det skulle kännas i min kropp om jag skulle bli vegetarian. Jag hade hört folk berätta om att de fick mer energi och kände sig piggare. Jag läste på något ställe att om man är känslig för hormoner så kan man reagera på de hormoner som finns i kött och då skapa obalans i sitt eget hormonsystem?!

Jag har aldrig gillat smaken av kött särskilt mycket, det är det jag gillar minst på min tallrik. Innan jag började med antiinflammatorisk kost så åt jag mest potatis och pasta, det var det bästa jag visste. Men nu när jag ändrat mina vanor så är det som att min hjärna har ställt om sig så när jag blir hungrig så vattnas det i munnen av att äta grönsaker och sedan funderar jag vad jag ska ha till mina grönsaker, ha, ha, ha. Så att ta steget att bli vegetarian kändes inte helt orimligt. Jag valde att testa att bli vegetarian när jag gick på sommarlov, då slapp jag krångla med specialkost på jobbet och jag hade tid på mig att känna om detta var något för mig?

Dokumentären The Game Changers från Netflix

Jag kollade under den här tiden på dokumentären The Game Changers på Netflix och blev inspirerad att testa att bli vegetarian. Kan bara flagga om att inte tror på allt som dokumentären tog upp. Jacob Gudiol från träningslära är en stor kritiker kring mycket inom kost och hälsa och jag gillar att följa honom även om jag kan bli sjukt provocerad av hans grymma sågningar av mycket av det jag testar och gillar. Jag var på en föreläsning med honom i Stockholm för några år sedan och efter det så har jag börjat följa honom och hans sågningar. Jag behöver ha motpoler så jag inte svävar i väg för mycket åt ena eller det andra hållet, ha, ha, ha. Han har skrivit lite om dokumentären här. Men jag tycker ändå att dokumentären är sevärd och den får en att börja fundera och ifrågasätta sitt tänkande och synsätt och det gillar jag.

Till en början tyckte jag det kändes skoj. Jag testade många nya recept, gjorde biffar, vegetariska burgare, köttbullar, stekte kikärtor, tillagade dem i ugn, gjorde grytor och röror av alla de slag, vi la på marinerade skivor av rotselleri på grillen, de är ju utan protein så då fick man göra någon bönröra till. Jag tyckte maten var väldigt god men hjälp så komplicerat livet blev. Många som äter vegetarisk kost löser det genom att köpa färdiga påsar/förpackningar med mat som man bara värmer på… men jag tror inte på den typen av föda… visst, någon gång ibland… men nej, inget man ska leva på. När man kollar på innehållsförteckningarna på den typen av produkter så blir jag inte imponerad! Om man ska vara vegetarian så är det baljväxter man bör äta och skapa sina måltider ifrån.

Många vegetarianer äter ju Quorn produkter och den produktionen är jag inte heller imponerad av. Quorn är ju tillverkad av en mögelsvamp som odlas i stora behållare. Svampen är i sig rätt näringsfattig så man tillsätter syntetiska näringsämnen för att göra den mer näringsrik. Det är inte helt ovanligt att man är allergisk mot quorn något som även livsmedelverket skriver om här. Äkta vara skriver med om Quorn på deras sida, de är inte heller särskilt imponerade av den produkten, så ett varningens finger till den. Många vegetarianer äter även en hel del Haloumi och då är den oftast från Cypern och det är inte särskilt bra det heller. Om man ska välja den typen av produkt så är det viktigt att man väljer den svenska grillosten gjord på svensk mjölk.

WWF- köttguide om ost

Även när man väljer Fetaost är det viktigt att man väljer den som är kravmärkt då djurhållningen i Grekland kan vara lite si så där med. Man vill ju att djuren som producerar mjölken ska ha ett bra liv under tiden de är på jorden.

WWF- Köttguide med vegoprotein

Det var krångligt när jag var i väg, jag förväntande mig inte att de jag kom hem till skulle fixa vegetarisk mat till mig så jag hade alltid med mig en matlåda…. Vilket gjorde att jag satt och såg på när de andra smaskade i sig en mer fantastisk mat än den jag hade i min låda. När jag åt ute på restaurang så var utbudet begränsat och matlagningen som jag tyckte var skoj den första tiden kändes till slut enformig.

Att blir vegetarian var ju mitt val och min resa så detta var inget som jag drog med mig min familj i, visst, de fick äta mer vegetariska rätter än tidigare och Anders tycker det kan vara gott med vegetariskt men han gillar/älskar kött och barnen är kinkiga med vad de äter och framför allt Mira så fick jag nästan varje dag stå och laga två måltider. När man äter alla proteinkällor så får man en större variation i sin matlagning och jag började efter nästan tre månader sakna det. Om det nu hade varit att mina eksem hade läkt och min PMDS försvunnit så hade jag kanske känt på något annat sätt, men så var det inte. Jag kände ingen skillnad alls i mitt mående, varken mer energi eller ett stabilare humör så det var en befriande känsla när jag slutade vara vegetarian… ha, ha, ha Även Anders tog sig en lättnadens suck när den här perioden var över.

Det jag tog med mig från den här sommaren var alla nya vegetariska recept och det har jag vävt in i min vardag. Jag älskar vegetarisk kost och har det ofta som inslag i maten vi äter. Jag kan tycka att det är klokt att balansera upp vilka proteinkällor man väljer. Någon dag äter man nötkött, kyckling, skaldjur, ägg, fisk, gris, vegetariskt… att man balanserar upp kosten med olika proteinkällor… vilket också är bra för miljön samt hälsan.

Min kollega som är NO-lärare samt bonde sa en intressant sak en gång som fastnade. Hon sa att om man ser människan som ett djur och vilka tänder vi har så har vi idisslande tänder som är gjorda att äta fibrer samtidigt som vi har de vassa hörntänderna som visar att vi även bör äta kött… Men om vi varit gjorda för att bara äta kött eller mycket kött så hade vi haft tänder som rovdjuren har och den uppsättningen av tänder har vi inte.

Så klokt ändå! Detta tänk går hand i hand med Livsmedelverket råd… man ska äta max 500 gram rött kött (från nöt, gris, lamm och vilt) och charkprodukter i veckan (gärna mindre) och minst 500 gram från grönsaker, frukt, bär, baljväxter om dagen för att förebygga sjukdomar som cancer och hjärt-kärlsjukdomar som är några folkhälsosjukdomar vi har.

Det är så många idag som äter kopiösa mängder kött och då tycker jag det är fantastiskt att det finns vegetarianer och veganer som balanserar upp köttkonsumtionen att minska något… men det hade ju inte funkat om alla varit vegetarianer… vi behöver djuren och att de bidrar med öppna landskap och så man kan använda dess värdefulla gödsel. Återigen- balans är viktig när det kommer till det mesta i livet.

Nu när jag läser boken ”Womensync” så kan ju vegetarisk kost enligt dem ge motsatt effekt på hormonella besvär. Protein är viktigt för alla kroppens hormoner och man behöver få i sig tillräckligt med protein för att kunna skapa dina hormoner… både könshormoner och våra signalsubstanser från serotonin och dopamin (som ge känslor av lycka och välbehag). Protein från djur innehåller byggstenar som är grundläggande för dina könshormoner så om man utesluter protein därifrån så finns det risk att man missar näringsämnen från Omega 3, vitamin A och B6, mineralerna zink och järn samt fettet kolesterol (som är viktigt för att producera könshormoner) är viktiga för en fungerande menscykel. Womencynk förespråkar protein från Nöt, fläsk, vilt, fågel, ägg, makrill, vildfångad lax (kommer ett eget inlägg om lax senare i bloggen), sej, torsk, skaldjur, getost, fårost, bönor och linser. De förespråkar som jag variation för att ta hänsyn till klimatet men även variation av näringsämnen.

Man kan idag hitta mycket information om vikten att få i sig protein från animalier om man har problem med hormonella besvär, men så såg det inte ut 2018 när jag hade den här kampen utan jag upplever att den informationen börjat dyka upp senaste tiden.  

Ja, ni har säkert förstått att jag gillar att laborera med kost och jag tror att jag har typ en läkares/forskares ögon när jag experimenterar för att se hur min kropp funkar. Det är många år sedan som jag kände ångest kring mat och det jag stoppade i mig, och då var det mest ångest kring att jag kunde proppa i mig en stor påse godis i smyg tills jag mådde illa eller som jag skrev i inlägget “sjuk av kladdkaka” när jag hamnade i situationer där jag blev “svårt att andas mätt” och de situationerna hamnar jag inte i längre… Idag äter jag och dricker allt och njuter av det jag stoppar i mig, men kommer ta ett eget inlägg i framtiden i bloggen om känslor och mat då jag vet att det är ett laddat område för många.

Lämna ett svar