Antiinflammatorisk livsstil
Food Pharmacy förespråkar att man ska lägga till frukt och grönt varje dag då många äter alldeles för lite av den varan, rådet de ger är att man ska äta enligt regnbågens alla färger. Livsmedelsverkets råd är ju att man ska få i sig 500 gram frukt, bär, grönt och baljväxter dagligen. (Food Pharmacy sa någon gång i ett poddavsnitt att det fanns studier som visade att det var bra om man kunde komma upp i typ 700 gram frukt och grönt varje dag). Jag var en av dem som inte fick i mig den här mängden nyttigheter. Jag började att lägga till grönsaker vid varje måltid så typ halva min tallrik började bestå av olika grönsaker. Om jag åt en smörgås så började jag alltid addera med grönsaker på toppen på den.
Det kan vara jobbigt att tugga i sig så mycket fibrer och därav älskade jag konceptet med smoothies. Jag köpte små glasflaskor med lock och tog med mig dagens mellanmål till jobbet. Jag hade räknat ut att i varje flaska fanns det ca 100 gram frukt och grönt, så om jag drack 4 flaskor på en dag så skulle jag lätt kunna komma upp i 700 gram frukt och grönt varje dag. Jag dricker än idag mina smoothies och då är det framför allt på vardagar.
Saker jag har i mina smoothies varierar då variation med är bra för att man ska få en spridning av olika näringsämnen. Grönsaker, bär och frukt som jag kan ha i är ex. spenat, grönkål, frysta ärtor, blomkål, rödbeta, groddade baljväxter, avokado, körsbär, blåbär, jordgubbar, vinbär, banan, äpple, clementin, citron, lime, apelsin, plommon, päron m.m. Man kan egentligen slänga i det mesta. Det är superbra att använda saker som börjar så lite skruttiga ut, ex ett äpple som tappat fukt och spänst i sitt skal, bladen som sjunger på sista refrängen eller bananen som är lite för brun för att jag ska gilla att äta den.
Ibland häller jag även i lite kallpressad ekologisk olivolja för att få i min bra med fett. Jag älskar ingefära och har läst om att den innehåller bra grejer så brukar även ha i en bit rå ingefära. Ibland slänger jag i lite färsk gurkmeja men det är inte så ofta jag gör det längre, det var vanligare förr.
Enligt den antiinflammatoriska kosten så ökar inflammation i tarmen av mjölkprodukter. Dock förespråkar de mjölksyrabakterier samt att mjölken som kommer direkt från kossan innehåller bra bakterier. Problemet är att mejeriprodukterna som är i butiken är så pastöriserade (man värmer upp mejeriprodukter så skadliga bakterier försvinner och produkten kan då hålla längre) så de goda bakterierna som fanns i mjölken har då dött ut… ihop med de dåliga bakterierna. Jag har hört från folk i min närhet att de tål lågpastöriserad och ej homogeniserad mjölk men inte “vanlig” mjölk. Mjölken är då “så nära kossan man kan komma” som konsument. Man har inte sprängt sönder fettet som i vanlig mjölk utan den flyter som en hinna på toppen av mjölken och många hävdar att deras kroppar fixar den mjölken bättre. Den mjölken har en kortare hållbarhet än vanlig mjölk samt så är den dyrare.
Något man kan äta enligt antiinflammatorisk kost är kefir samt opastöriserade ostar. Livsmedelverket avråder från opastöriserade produkter då de kan orsaka sjukdom… Jag själv åt i den här vevan opastöriserade ostar… och kan intyga att så är fallet… jag blev magsjuk och fick sitta på dass en halv dag… så där slutade min jakt efter opastöriserade ostar, ha, ha, ha.
När man kikar på Livsmedelsverkets hemsida så står det inte något om att mejeriprodukter orsakar inflammation i tarmen, de förespråkar däremot magra mejeriprodukter då de minskar risken för högt blodtryck, stroke och typ-2 diabetes. Däremot skriver de att vegetabilisk mjölk är miljösmart, de beskriver nackdelarna med kor och utsläpp av metangas samtidigt som kor bidrar till öppna landskap och ger ett rikt odlingslandskap.
Hmmm… utifrån min egen erfarenhet då jag fick sluta med mjölkprotein då Mira blev allergisk när jag ammade henne (skrev om det 10/2–2022). Jag fick ju en chock över hur bra jag mådde utan mejeriprodukter. Min mage hade tydligen alltid varit uppsvälld och det var mitt normaltillstånd. När jag slutade med mejeriprodukter så fick jag en platt mage som var superskön att ha… Även Anders mådde mycket bättre utan mejeriprodukter… så med min kropp som kompass så är jag lite ifrågasättande kring om det ändå inte kan stämma att mejeriprodukter orsakar inflammation i tarmen? De mejeriprodukter vi köper idag är laktosfria då vi upplever att det känns bättre i magen… men den tar ändå inte bort svullnaden på det sätt som det gjorde när vi levde utan. En anledning att vi ska få i oss mejeriprodukter är ju för att det innehåller mycket bra näringsämnen samt kalcium som stärker vårat skelett och tänder… med tanke på hur mycket mejeriprodukter vi får i oss i Sverige så borde vi ju ha en befolkning med typ världens starkaste skelett och tänder…? Hur gör resten av världen som inte använder mejeriprodukter i den utsträckning vi gör här i norden?… Hade varit intressant att få ta del av hur bentäthet ser ut i andra delar av världen och jämföra dem med oss… hmmm, ha, ha, ha jag återkommer om jag hittar information om det här!
Jag vet att det krävs MYCKET forskning för att livsmedelsverket ska ändra på sina rekommendationer. Svårigheten när man forskar kring mat och livsstil är att för att studierna ska bli korrekta så skulle man typ behöva låsa in jättemånga människor i typ Big brother hus… fast med fokus på enskilda livsmedel och inte sprit, ha, ha, ha. Det funkar ju inte…. Vem skulle ställa upp på det? Risken är ju att man blir knäpp på köpet… och vem skulle betala för det? Om man är grönsaksodlare så har man inte den ekonomin så man kan satsa sina pengar på en studie om vad ex broccoli gör för kroppen.
Läkemedelsindustrin är väl de som har mest pengar och det skulle inte gynna dem om man kom fram till att man kunde äta broccoli i stället för någon medicin, ha, ha, ha. Så den typen av förebyggande studier bekostar inte läkemedelsindustrin.
Om människor skulle delta i en studie på hemmaplan under många år… hur stor är inte oddsen att deras karaktär skulle följa för frestelsen att äta andra saker… och sedan kanske ljuga kring vad man ätit… och hur trovärdiga hade resultatet då blivit?
Kostfonden är en ideell förening som gör vetenskapliga studier kring vilka effekter kosten har på vår hälsa. Såååå viktigt arbete!
Andra saker som ökar inflammation enligt antiinflammatorisk kost är ex. gluten från spannmål (ex vete, korn, råg, havre), majs, kött (från nöt, gris, lamm, vilt), socker och sockerliknande mat som pasta, ris, pizza, bröd.
De förespråkar att man får i sig mycket fibrer då de är mat för de goda bakterierna i tarmen. Problemet med spannmålsanvändningen idag är att man siktar bort fibrerna som är i skalet på sädesslaget och använder bara det andra… ex om vi tänker på vanligt siktat vetemjöl… Nyttigheterna som fanns i vetet är bortsilat… därav är det viktigt att välja till fibrer vid brödbak. I den här vevan älskade jag bröd… så att leva utan spannmål var jag inte så intresserad av… men jag minskade på varan och skulle börja köpa mer fiberrika bröd. När jag då stod i affären och kollade innehållsförteckningar på de grova bröden så upptäckte jag att jättemånga hade sirap i sig… vilket gav dem den bruna ”grova” färgen… se egentligen var de inte så fiberrika som man kunde tro genom att enbart titta på dem. Här är det viktigt att man kollar över hur mycket socker det är i brödet man köper… om man nu tänkt sig ett lite mer hälsosamt bröd. Jag blev även snål då de kostade rätt mycket så här började jag bli intresserad av att baka mitt eget bröd.
Jag köpte boken Bröd, Bröd, Bröd med Martin Johansson och den hade helt fantastiska brödrecept. Surdeg som även det har goda bakterier drog jag i gång med och det var jätteskoj. När jag bakade eget bröd så kunde jag ju ösa i mjöl med fibrer och slapp alla skumma innehållsförteckningar.
Livsmedelsverket skriver att maten och dess innehåll av mikroorganismer, näringsämnen och eventuellt innehåll av skadliga ämnen kan påverka tarmfloran på kort och lång sikt. De förespråkar mycket fibrer och lite fett och animaliskt protein verkar ge en tarmflora som är bättre för hälsan och skapar en mer artrik tarmflora. Fibrer från spannmål, frukt, grönsaker och baljväxter är enligt dem bra. Mättat fett (som finns i animaliska produkter samt i några vegetabiliska oljor) verkar kunna ge ogynnsamma bakterier och öka inflammation i tarmen.
De skriver att mer kunskap och forskning behövs för att se tydligare samband mellan maten vi äter och tarmfloran vi har. De skriver att fermenterade (syrade) livsmedel kan vara gynnsamma för tarmfloran men även här att mer forskning behövs.
Man ska ju heller inte äta så mycket charkprodukter och kött från gris, nöt, lamm och vilt. Livsmedelsverket har satt en gräns på max 500 gram per person och vecka och gärna mindre än så… det är inte mycket det! Det är typ 4 köttmåltider i veckan… och om man ska äta två lagade mål mat om dagen så är det många måltider som ska bestå av en annan proteinkälla eller att man vid varje måltid äter en liten mängd kött då kan man ju äta kött under fler måltider! De tycker man ska satsa på vegetariskt och ägg och ibland äta fisk och fågel vilket är bättre för miljön och hälsan då risken att drabbas av cancer och hjärt- och kärlsjukdomar minskas. Om man nu inte äter lika mycket kött så kan man lägga pengarna på ett kött som är producerat på ett mer hållbart sätt och med hänsyn till att djuren haft ett bra liv.
Jag måste bara tillägga att även om vilt kött är inom gränsvärdet av de 500 grammen så är ju det ett väldigt klokt kött. De är ju många gånger lite magrare samt så har ju djuren levt ett fantastiskt liv. Livsmedelverket skriver lite om det med.
Vad gäller socker så skriver Livsmedelverket det här. Det står ingenting om tarmfloran och hur det påverkas av socker, men de råder till att begränsa sockermängden då det i förlängningen kan leda till övervikt som i sin tur ger en ökad risk för cancer, diabetes typ 2 och hjärt- och kärlsjukdomar. Jag tror ingen har undgått att man ska vara försiktig med sitt sockerintag.
Fortsättning följer…
