Home sweet home

Här kommer en uppdatering på hur det går med vårt rivningsarbete, vårt hem börjar kännas som en styckad kyckling och det är med blandade känslor man sticker in huvudet och kikar in i vårt hem. Väldigt mycket i rivningsarbetet har varit roligt, härligt, befriande och så himla skönt då vi snubblat in på sak efter sak som är sååå dåligt gjort men även som varit i ruttet och i superdåligt skick. Det känns sååå skönt att ta bort ruttna och dåliga saker som huset har för att så småningom få ge det mer kärlek och omsorg.

Det som har gjort ont i hjärtat var att plocka ner är den öppna spisen som vi har/hade i hallen. När vi köpte huset så möttes vi av en wow-känsla när vi såg den gamla öppna spisen… jag vet inte om det var av formen, eller om det var att det faktiskt fanns en öppen spis vi möttes av när vi kom in i huset? Det är många som har gillat vår öppna spis, det är en viss känsla av att komma in i ett gammalt hus och mötas av en sprakande brasa det första man gör. Men kan inte bena ut om det är spisen man gillar eller om det är att vi faktiskt har en braskamin? Den var med i dåligt skick och om vi skulle haft kvar den så hade vi behövt laga den då den hade sprickor och vissa hål i sig som murbruket bakom rann ut igenom. När vi rev den så fick vi en trevlig överraskning! Muraren hade skrivit sin signatur på en liten skylt som satt inpå väggen och då fick vi se att vårt hus inte alls är från 1940 utan det rätta året är 1937!… eller det var då han murade skorstenen så då borde ju resten av huset med vara från det året?!

Vi ska ha en braskamin på samma ställe men vi ska ha en annan sort. En som inte tar lika mycket plats samt att man kommer kunna se elden från flera håll. Både när man står i köket, när man är i hallen samt när man sitter i soffan så ska man kunna njuta av åsynen av en eld. Det är något visst med det. Det ser jag fram emot!

De förra ägarna hade satt in en kassett för att elda säkrare men även för att bibehålla värmen bättre. Men det var lite glas och mycket runt omkring som har gjort att man ser bara elden framifrån när man står i hallen, samt att den är ”klumpig”… men fin. Så ja, vi valde efter mycket funderanden att plocka ner den. Så nu håller vi tummarna att vi gjort rätt val!

En annan sak som var lite jobbig var när vi tog ner den gamla järnspisen samt kåpan ovanför i köket. Vi har funderingar på om vi ska använda oss av järnspisen som en inredningsdetalj i nya planlösningen? Men vi har inte bestämt oss än. Den är ju fin och det känns som en fin del av huset och även som om husets själ sitter lite i den. Även om vi blåser ut huset så vill vi ju ändå ha en go energi i vårt hem. Ja, vi får känna oss för framöver. Just nu är energin inte så go i hemmet, den känns lite stressad, ha, ha, ha. Men jag ser framför mig att när vi kommer längre i arbetet så kommer det bli ett lugn i vår gamla kåk, det ska vi se till!

Det har blivit mycket bräder från huset som vi har eldat på tomten. Vi har en eldplats längre ner på tomten där vi har grus under och vi eldar bara när det känns säkert och när det inte är eldningsförbud. Vi brukar kolla om det är det på SMHI samt i appen ”Brandrisk ute”. Det ska regna mycket och rätt så länge och inte blåsa. Så det är inte så att vi tuttar eld lite hur som helst när vi eldar. Vi har hinkar med vatten och vattenslang redo så det är under kontrollerade former, även om jag brukar vara hispig och nervös, ha, ha, ha. Förra gången vi eldade så hade vi vattenspridaren på som hjälpte regnet att vattna det vissna gräset som var på ena sidan av elden för att vara på den säkra sidan att vi inte skulle skapa någon gräsbrand.

Vi hade hunnit elda under två tillfällen och så när vi rev sist så hade det gått en vecka sedan vi eldade förra gången så eldningshögen var typ borta. Brasan hade slocknat innan allt var uppeldat så det var en liiten hög kvar som legat där en vecka. När vi rev på nytt så la vi på det vi skulle elda på den gamla eldplatsen men planen var att vi inte skulle elda där och då utan att vi skulle invänta nästa period när det inte var eldningsförbud samt att det skulle komma in massa regn. När vi hade rivit klart och byggt en ny eldningshög så fick jag lite olustigt syn på hur det började ryka kraftigt ur vår nya hög… den som vi INTE hade tänk sätta eld på i dagsläget. Jag fick panik och hämtade Anders och vår elektriker som var på besök då. Jag sprang ut och började plocka bort brädor från högen för att göra vår eldningshög nååågot mindre än vad den i dagsläget var. Men jag hann inte särskilt långt innan elden blossade upp och den var i stor brand. Herre guud, snacka om vardagsdramatik! Jag hade sååå hög puls. Jag sprang och hämtade hinkar med vatten som jag började kasta mot gräset som var bredvid elden. Anders började vattna elden med vattenslang och vi fick ofrivilligt leka brandmän, fyyy tusan vad läskigt det var när man kände att det inte var vi själva som kontrollerat valt att elda utan att det var elden som själv valt det.

Det hela slutade väl och vi fick bukt på elden som la sig, det var bara jag som fick en ofrivillig liten lugg på köpet och liiite kortare hår på sidan, ha, ha, ha. Jag sprang fram och kastade vatten mot gräset och då kom det en varm vind mot mitt ansikte. Det var inte så farligt men jag reagerade på att det började lukta bränt hår, ha, ha, ha. När jag kände på luggen och håret vid sidan så kändes det konstigt och det luktade illa, ja så som bränt hår brukar kunna lukta. Jag fick lite panik och undrade hur jag såg ut så när elden lugnat ner sig lite så sprang jag in för att kolla läget på min nya frisyr, ha, ha, ha. Jag märkte då även att jag hade lite kortare ögonfransar på ena ögat… Ja… tur ändå att jag har mycket hår så det syns inte så värst mycket och hade väldigt långa ögonfransar med så nu är de lite mer ”normallånga” ha, ha, ha. Tänk vad vi har lärt oss! Och nu att jag kan lära er som inte heller har koll på att en veckas gammal eldningshög som ser död ut… kan ha en liten glöd inom sig som kan ta fart igen… så vi kommer aldrig lägga något på en sådan hög igen… och jag kommer nog inte heller springa så nära elden om jag behöver släcka en eld i framtiden, ha, ha, ha. Livets skola!

Sist jag skrev och berättade om ”vår nya lya” så använde vi övervåningen flitigt i vårt riktiga hem. Men när vi började riva ner tegelstenar och murbruk så är det som vi har sprutlackerat ALLT på övervåningen med härligt stenmjöl… så just nu kan vi inte vara på övervåningen. Planen är att snart när det sista är rivet att vi ska täppa för i trappan och försöka få upp liiite mindre byggdamm. Det var lite knäckande när man har dammtorkat allt, dammsugit och moppat golv… få ännu mer byggdamm… och denna gång var det inte bara damm utan stenmjölsdamm…. Då var det lite som luften gick ur mig och jag valde att vänta lite innan jag gick på att göra rent igen. Så nu har vi flyttat ut till stugan mer på riktigt då det knappt går att vara inne.

Nu har vi flyttat ut typ alla våra kläder, katter, hamster och prylar. Så nu bor vi typ som i ett Taikonläger, ha, ha, ha. Trångt och mysigt! Ha, ha, ha. Fortfarande sååå tacksam att vi har möjlighet att få bo i vår lilla stuga under denna härliga renoveringsprocess.

Det är så roligt för Vincent har tyckt att det varit jätteskoj att vara med och riva så han tjänar rätt mycket pengar nu då han får lön för hans arbete, 100kr i timmen känns väl rätt rimligt för någon som är 11 år?! Han jobbar superbra så hans hjälp är guld värd! Mira har varit sjuk två av rivningshelgerna så vi får se om hon vill vara med och arbeta framöver?! Hon gillar dock inte att jobba på det sättet som Vincent gillar. Båda barnen har dragit spik och fått betalt för hur många gram spik de dragit ut. Eftersom Mira är mindre så behöver hon inte dra ut riktigt lika många spik som Vincent för att få ihop sina pengar, det känns ändå rätt fair. Våra barn får än så länge ingen veckopeng/månadspeng utan de brukar få jobba ihop till sina pengar genom att göra vardagssysslor som vi vill ha hjälp med. Jag tänker att i livet i stort så får man ju väldigt sällan pengar, man brukar ju få jobba på något sätt för att tjäna sig en slant. Den här pedagogiken håller säkert inte alla med mig om, men det är så vi i dagsläget gör för att barnen ska få ihop lite egna pengar och jag gillar konceptet. De blir lyckliga och stolta när de har tjänat egna pengar så tycker att det känns bra åt det hållet med.

Här kommer ett litet bildspel på vårt rivningsarbete, håll till godo!