HSP/ Highly Sensitive Person/ Högkänslig / Min historia / Självkärlek

Föräldraledig igen

För mig var det viktigt med en revansch gällande min föräldraledighet. Jag hade ju mått skit under tiden jag var hemma och var föräldraledig med Mira och jag var ju en annan mamma och en annan Johanna när jag nu mådde bra. Det var året innan Mira skulle börja skola och sista chansen att kunna vara hemma innan obligatorisk skolplikt.

Jag hade räknat på våra föräldradagar och de skulle nästan räcka till att jag skulle kunna vara hemma en dag i veckan under ett läsår… de skulle typ ta slut i april, ha, ha, ha… men inte så långt ifrån ändå.

Jag pratade med Anders om min plan och han sa att jag självklart får göra det… men om jag hade tänkt på att det skulle innebära ytterligare ett år med sämre ekonomi?! Och japp, det hade jag absolut tänkt på… och räknat på… men jag kände att vi skulle få ihop det och klara oss.

Ni kan inte ana hur viktigt detta var för mig, att gå segrande ur min föräldraledighet med flaggan i topp och avsluta mina sista föräldralediga dagar som den mamma och Johanna som jag drömde om att jag skulle varit under min tid hemma med mina två små barn.

Sagt och gjort så meddelade jag jobbet att jag skulle vara föräldraledig under ett läsår på 20%, mitt önskemål var att få vara hemma på onsdagar så att barnen skulle få en paus mitt i veckan att inte gå på förskolan för Miras del, samt att Vincent kunde få åka skolbussen hem. Sååå himla lyxigt.

Jag fullkomligt älskade mina lediga onsdagar med barnen. Jag var en närvarande mamma och njöt av att få den bonustiden ihop med barnen. Jag är sååå tacksam att jag tog den chansen och tog vara på den tiden, och när jag tänker tillbaka på mina dagar som föräldraledig så är det många minnen från mina onsdagar som poppar upp.

När det kommer till jobbet så var det däremot inte smidigt att arbeta 80%… man har typ samma arbetsuppgifter fast man ska göra dem på 4 dagar i stället för 5. Det är mycket smidigare att arbeta 100% som lärare, mindre stress på jobbet och mer lön. Men jag är ändå tacksam att jag unnade mig att göra så under ett år.

Lämna ett svar