Poledance
Under sommaren 2018 så var jag med på en möhippa. De hade anordnat så vi skulle få testa Poledance som en kul grej under dagen. Jag blev heeelt såld efter det passet. Fasiken vad skoj det var! Det var som en blandning av redskapsgymnastik och dans… och jag älskar båda träningsformerna! Men redskapsgymnastik hade jag inte tränat sedan det ingick i min utbildning till idrottslärare samt de gånger då jag visade upp olika moment under året jag arbetade som idrottslärare. Att dansa gillar jag med, när jag tränar gruppträningspass (numera online, då vi bor mitt ute i Tjotahejti) så är det dans, styrka och yoga jag ofta väljer.
Det var helt galet vad mycket man kan göra med en stång och det var sååå roligt! Jag undrade om man kunde träna den träningsformen i Jönköping och kollade upp det. Jag hittade då att Medborgarskolan hade kurs i Poledance och bara någon vecka senare skulle de ha ett ”prova på pass”. Jag nappade direkt och bokade in mig där.
Helt plötsligt stod jag där i salen med en polestång framför mig, ha, ha, ha. Ni anar inte hur kul jag tyckte att det var! Jag var helt såld! Jag bokade därmed in mig på kursen som skulle starta några veckor senare, ha, ha, ha. Det var så perfekt för kursen var på kvällstid så att jag drog i väg på kurs påverkade inte min familj så mycket. Kursen höll på mellan klockan 20.00 och 21.30 så jag åkte hemifrån lagom till att barnen skulle lägga sig. Vi lägger barnen varannan kväll så det inföll sig naturligt att mina kurskvällar blev Anders läggningskvällar. Det var så roligt att få sticka i väg hemifrån och göra något för en själv som gav så mycket glädje. Jag älskade min nya hobby!
Efter några lektioner på min kurs så kände jag att jag ville köpa mig en egen stång så jag skulle kunna träna mer. Anders var så där nöjd över att jag nu släpat hem en stång… VAR skulle vi ha den? Hmmm… inne i huset har vi rätt högt i tak så den hade ju passat att ha i vårt hus…. Men vi hade ingen plats för den på nedervåningen… och på övervåningen så har vi ju bara barnens rum och vårt sovrum… och han var tydlig med att vi inte kunde ha en poledancestång i vårt sovrum, ha, ha, ha… det kan man ju förstå. Jag tyckte att vi kanske kunde ha den i barnens rum…. Jag var övertygad om att de skulle älska att leka med stången. Anders bara skakade på huvudet över mitt nya upptåg, ha, ha, ha.
Tydligen var det inte ”bara att sätta upp” en stång utan man måste fästa den i en regel i taket… Vårt hus är från 1940 och jag hade ingen koll på var reglarna satt. Efter att ha klurat på plats för stången så landande det i att den fick vara i vår gäststuga i vårt gym. Där är det lågt i tak… men man kan göra en del grejer ändå. Det blev den bästa platsen.
Barnen älskade stången och Mira verkade ha en talang för att träna på stång. Vi satte på Youtube på tv:n ute i gäststugan och kollade på videos där de tränade och vi apade efter.
Jag tycker att man alltid ska använda sitt friskvårdsbidrag som man kan få på sitt jobb så man inte låter sådana pengar brinna inne. När jag skulle gå min andra kurs i Poledance så hade jag inte utnyttjat bidraget så jag tänkte att jag kunde ju använda det till det ändamålet. Jag fyllde i en lapp och la till kvittot och därefter skulle rektorn skriva under och godkänna. Jag tog med mig mina papper till vår rektor som satt inne på sitt kontor och sa att jag behövde en underskrift till mitt friskvårdsbidrag.
Han sa att han gärna gjorde det och skrev under, därefter började han ögna igenom papperna för att se vad han skrivit under på? Han blev först helt tyst, tittade på mig med undrande blick och då sa jag att jag gick kurs i Poledance. Där och då bröt han och jag ihop så tårarna sprutade, ha, ha, ha. Han hade ALDRIG varit med om maken. Vi hade så kul! Varje gång under några dagar när vi gick förbi varandra så skrattade vi när våra blickar möttes, han sa att jag gjorde hans dag… eller kanske till och med hela hans vecka, ha, ha, ha.
Efter min tredje kurs i Poledance på medborgarskolan så var mina handeksem så illa. Vid någon träning så fick jag avbryta träningen för att leta plåster, mina fingrar hade spruckit upp och blodet hade börjat rinna. Jag köpte polehandskar för att kunna fortsätta att träna med handskar men det funkade inte särskilt bra. Jag funderade på om det var stången jag inte tålde då mina eksem eskalerade under sista tiden. Jag fick nickelallergi när jag gick på mellanstadiet. Det är ingen allergi jag har ont utav då jag blivit bra på att undvika nickel i min vardag. Stången de hade på skolan var i krom vilket innehåller nickel. Stången jag köpte själv var i mässing då det passar om man reagerar på nickel.
Jag kände att det inte var hållbart att fortsätta träna poledance med mina handeksem så därav slutade jag gå kurser.
Det var under sommaren 2021 som jag läkt mina händer till 100% och nu har jag ibland tränat lite på stången vi har hemma. Men de som använder stången mest är mina barn och de drar gärna ut sina kompisar för att träna på den när de är hemma hos oss. Tänk om jag själv hade haft en stång hemma när jag växte upp, särskilt under högstadiet när jag verkligen fick upp ögonen för redskapsgymnastik. Det var ofta jag tränade på hand och huvudstående i köket hemma och jag älskade att hjula ute på gräsmattan så en stång hade varit en perfekt aktivitet för mig.
Jag blev så glad när Slava Ruza var med på Talang och visade svenska folket vilken sport poledance faktiskt är. Detta var i samma veva som jag gick på poledance och sporten har ju ett rätt taskigt rykte baserat på striptease och saker folk har sett på film. Men i verkligheten så är det ju inte alls på det sättet. Om du missade Slavas framträdande så delar jag det här. Det är verkligen värt att ta del av! Titta och njut!
