Uppdatering kring vår renovering
Nu var det länge sedan ni fick en uppdatering kring hur det går för oss i vårt “Projekt blåsa ut hela nedervåningen”.
Det går fortfarande väldigt bra, och sakta men säkert framåt. Om man tänker sig att vi hade 100% energi när vi drog igång med vår renovering så är det ju givet att man inte ligger på 100% genom heeela processen. Det tar tid och energi med ett sådant här mastodontprojekt.
Jag gillar ju att connecta inåt och vid en morgonpromenad i skogen för någon vecka sedan så frågade jag mig hur min energi ligger just nu, då jag börjar känna mig lite trött, sliten och lääängtar in i att få bo i vårt hus igen. Gäststugan är fantastisk och vi är tacksamma att vi har den, men alltså, det är ju inte direkt drömmen att bo här ute. Nu har vi ju gjort det i typ fem månader och jag är sjukt stolt över att vi grejar det så himla bra.
Jag landade att min energi ligger på någonstans mellan 60–70% så den har ju dalat en hel del under den här tiden, men det är ju inte så att jag är nere på 0–30%… om man hamnar så lågt då behöver man nog verkligen ta in mer hjälp så man inte riskerar sin hälsa.
Jag blev nyfiken över vad Anders energinivå kring renoveringen låg på med tanke på att han är den som drar det tyngsta lasset och är den som är snickaren och hantverkaren av oss. Jag ställde samma fråga till honom och han funderade, kände in och sa att hans energinivå ligger på ca. 60%. Det var ändå rätt skönt att höra. Jag förstår om hans energi är lägre än min då han helt klart gör det tyngsta jobbet. Samtidigt så tycker han att det är ett roligt jobb att göra… fast inte alla grejer såklart.
Jag tyckte detta var en bra övning så min plan är att vi ska stämma av våra energier för att se så vi inte kraschar i denna renovering, det är det ju inte värt! Vi har det som en plan, att om vår energi börjar bli för låg så ska vi ta in hantverkare som får göra klart. Men än så länge har vi en hel del kvar att ge. Man kan ju stämma av sin energi på många plan i livet och sätta någon form av siffra på var man befinner sig. Om man inte har 0-100% så kanske 1-10 passar bra! Om man känner in hur man känner inför sitt jobb? Vilken siffra hamnar man på då? Eller sin relation med sin partner? Med sina vänner? Sitt hem? Sin träning? Att ta hand om sig själv? Sin ekonomi? Och så vidare! Ja, man kan checka in på det mesta och egentligen allt som man sätter en låg siffra på är ju saker som man skulle kunna se över om man påverka på något sätt.
Både Anders och jag har blivit bra på att lyssna på kroppen och inte köra på om kroppen säger ifrån. Nu när Anders har börjat jobba igen, efter två månader ifrån hans jobb så var det ju extra tungt att komma tillbaka i jobbtänket så då har bygget här hemma fått pausa lite under vardagarna för att samla kraft och ta nya tag på helgerna. Så vi är inte särskilt sociala under den här renoveringen… våra sociala relationer har fått ta en paus så det är ju något vi längtar till när vi blir klara med undervåningen… Att få bjuda hem nära och kära på middagar och ta igen missad tid, som vi längtar!!!
Vi har inte nått nästa milstolpe än, men hoppas att vi gjort det till nästa blogginlägg som rör vår renovering. Milstolpen då är att få väggar och tak, ha, ha, ha. Men det känns som vi börjar närma oss. Jisses, alla dessa installationer som varit i golv, väggar och tak. Det har tagit längre tid än vad vi trodde det skulle göra… sååå viktigt ändå att saker hamnar där de ska… så man ex. inte får upp köksön och upptäcker då att alla lampor sitter snett, ha, ha, ha. Det är mycket matte och räkna för Anders och det tröttar ut det med. All eloge till alla hantverkare som gör detta dagligen. Jag kan verkligen förstå att matte i skolan är viktigt för många framtida yrken… även om många elever inte ser vikten av det där och då när de sitter på skolbänken. Heja alla våra matematiklärare som kämpar med att lära våra kids matte!
Nu ska ni få se lite bilder på hur arbetsgången har sett ut sedan förra inlägget kopplat till renoveringen “Hurra!!! Vi har ett golv!!!” samt hur det ser ut här hemma i dagsläget. Kan ju även flika in att golvet inte riktigt är klart, det ska slipas en gång till samt behandlas med något medel. Men det gör vi när vi kommit längre i renoveringen… typ innan köket ska in, tror jag?
Vi är fortfarande supernöjda med våra hantverkare som stöttat oss genom arbetets gång. Anders har dragit slangarna till mycket av elen men elektrikern har kopplat elen samt guidat Anders så att den biten verkligen ska gå rätt till. Sedan har vi haft rörmokare hos oss som fixat den biten. Snickarna har hjälpt oss med de nya balkarna som sitter på den lilla väggen samt ut mot altanen. Även om man kan göra mycket själv så är det viktigt att ta in kunniga hantverkare för de bitarna så man kan bo i huset och känna sig trygg med att allt är korrekt gjort men även om det skulle hända något, att hemförsäkringen kan ta det.
Den här sommaren hade vi liksom “räknat bort” då vi visste att fokus skulle bli renoveringen och att komma så långt som möjligt med den. Men några roligheter har vi hunnit med och här får ni en liten inblick på dem:
Vi drog till Skara Sommarland och firade vår bröllopsdag där, det var kallt men väldigt mysigt.
För att Anders skulle få jobba mer ostört och att barnen skulle få det lite roligare på deras ledighet så åkte vi en sväng till min syster Jessica och hennes familj och hälsade på.
På min sista semestervecka så kändes det som vi klättrade på väggarna här ute i gäststugan. Vädret har ju verkligen inte varit lajbans i sommar (om man inte räknar med starten på sommaren som var ljuvlig). Det kändes som barnen dog av tristess här hemma och det var svårt att aktivera dem. Vi bestämde oss då för att dra iväg med husvagnen till Varberg under 7 nätter. Anders skulle vara med en natt vid starten samt de två sista nätterna, så även han fick liiite ledigt från renoveringen. Vi kom till Varberg lagom att stormen “Hans” drog in över landet, så typiskt! Så vi hoppade förtältet och fick tränga ihop oss i husvagnen, ha, ha, ha… Vi är ju vana vid att bo trångt vid det här laget. Vi var på Apelvikens camping och den var huur bra som helst! Så dit ska vi tillbaka… och gärna få uppleva det från en varm och solig sida.
Då det var dåligt väder typ hela veckan så släppte vi tänket “Det gör vi när det blir bättre väder” och så körde vi på ändå, ha, ha, ha. Vi badade i poolen som var mellan 25-28 grader varm… när det var 14 grader i luften och regn och blåst… Vi badade i havet, gick på SUP-kurs, lilla surfskolan och Anders testade Vindsurfing på deras vindsurfingkurs, Mira gick på målarstudio vid tre tillfällen under veckan, vi gick på filmvisning med popcorn och läsk, fiskade krabbor, spelade minigolf som ingick i campingen och vann (mot barn och en småbarnsfamilj, ha, ha, ha… men ändå). De hade ett jättefint och skojigt program på campingen som passade vår familj perfekt. Jag hade ju ingen bil (Anders tog ju med sig den hem) utan vi fick cykla, gå eller åka buss eller strandtåget som gick från campingen.
Någon dag åkte vi ut på en cykeltur som med var riktigt mysig. Jag tränade även en hel del på campingens egna klasser samt online träning i (vääldigt trångt, ha, ha, ha) och utanför husvagnen.
En dag tog vi bussen till stan och kollade på Barbie-filmen, en annan dag tog vi bussen till Gekås (Ullared) som inte ligger så långt ifrån Varberg så vi sysselsatte oss lagom mycket och fick massvis med fina minnen från den här annars lite halvroliga sommaren.
Kram från mig till er! / Johanna
