Tecken
Att se och ta emot tecken från “Universum” (eller vad man nu vill kalla det) är med ett inslag i mitt liv som sätter guldkant på livet och gör livet lite mindre platt och lite mer magiskt.
Att se och ta emot tecken från “Universum” (eller vad man nu vill kalla det) är med ett inslag i mitt liv som sätter guldkant på livet och gör livet lite mindre platt och lite mer magiskt.
Att jag fascineras av andevärlden är väl inte någon hemlighet just nu, ha, ha, ha. Jag älskar den typen av litteratur och läser det mesta som jag kommer över inom det ämnet. Jag tycker det är sååå spännande att höra alla olika människors upplevelser av andra sidan.
I förra blogginlägget berättade jag ju om den superfina boken “Pojken, mullvaden, räven och hästen”. När vi funderade på vilken bok vi skulle ge till Vincents pedagoger så velade vi mellan den boken och den här som med är otroligt fin!
Det här året så åkte och jag min kompis (som med har barn i Vincents klass) på uppdraget att vara klassföräldrar. Det har faktiskt varit rätt så kul och jag är glad över att jag känt att jag haft energi över till att engagera mig i det.
Idag kommer fortsättningen på förra veckans inlägg kring andevärlden som vi har runtomkring oss kopplat till egna tankar/erfarenheter samt James Van Praaghs intressanta och tankeväckande bok “Andarna mitt ibland oss…
Jag har alltid varit nyfiken och fascinerad av andevärlden och jag är helt övertygad om att vi har de från andra sidan runt omkring oss. Jag har ju dels fått uppleva lite av andevärlden själv, men även människor i min omgivning är mer eller mindre mediala och upplever med jämna mellanrum med andevärlden…
Jag älskar ju böcker av alla de slag och jag älskar att få skriva av mig. Jag skrev tidigare ett inlägg som jag döpte till “Journaling” där jag presenterade olika böcker med olika teman men där alla ändå går ut på att man arbetar med sig själv inom personlig utveckling.
Hjärtat har ju under en lång tid varit symbol för kärlek, hälsa, intuition, vägledning och för en inre visdom. Jag vet inte hur ofta jag tar mig för hjärtat när jag talar eller när jag lyssnar på någon som talar och det går rätt in i hjärtat.
Joe Dispenza skriver om vikten av att vara i nuet. Det är direkt inte första gången jag kan läsa om att det är viktigt, ha, ha, ha. Det känns snarare som ett följande rådande koncept inom många områden och jag har nämnt det på många ställen i bloggen…
Jag tror att alla människor har en inre övernaturlig kraft, det kluriga hänger nog mest på att man ska hitta den?! Om man inte ens vet om att det finns en sådan kraft inom oss själva, ja, då söker man nog inte ens efter den? Sök så ska du finna heter ju ordspråket…