Hela jag fylldes av min elevs ångest…
Jag har ju varit med om ett gäng märkliga upplevelser som jag berättat om i bloggen. En annan sådan händelse som jag var med om hände på en julavslutning på min förra skola för ett gäng år sedan…

Jag har ju varit med om ett gäng märkliga upplevelser som jag berättat om i bloggen. En annan sådan händelse som jag var med om hände på en julavslutning på min förra skola för ett gäng år sedan…
Idag kommer fortsättningen på retreatet ”Förnimmelse av andliga världar” som jag och min kompis var iväg på i mitten av juni.
Jag tycker att det är hur intressant som helst att lära mig om hur kroppen och själen hänger samman. För mig så blev det så tydligt att både när jag läkte min PMDS och mina handeksem så var den sista nyckeln att arbeta med själen och mina inre sår för att läka och bli hel.
Efter min upplevelse på min löprunda som jag berättade om i mitt förra inlägg ”Jag grät av tacksamhet över mina eksem” så kände jag att jag verkligen hade hittat något, en nyckel i hur jag skulle gå vidare i min “healing journey”.
Idag kommer sista delen i mina inlägg om den självläkande människan.
Det var ju min drivkraft under mina år där jag kände att jag hade en obalans i kroppen som låg till grund för mina eksem. Jag liksom visste att min kropp hade en förmåga att läka sig själv, men det var som jag inte hade hittat nyckeln till att läka mig till 100%…
Allt fler människor har börjat känna en djup inre längtan att komma ner i varv, minska på stressen och det tempo som vi har i våra liv idag. Att stanna upp, ta tillbaka kommandot över vårat liv och våra tankar och känna sig levande.
“Förändra ditt liv genom att förändra din energi”. Det var ord som Sue Morter pratade på om en föreläsning jag tog del av. Jag blev så nyfiken på den kvinnan så när hennes bok “Energikoderna – Sju steg för att vakna, läka och leva ett liv du inte trodde fanns” kom så var jag bara tvungen att införskaffa mig den boken.
Jag vet inte riktigt varför, men kursen att utbilda mig till Änglahealingmassör kändes som en riktig surdeg… tror att det berodde på att man skulle filma sig själv när man utförde massagen och skicka in filmerna till Therese… här var jag verkligen utanför min comfort zone
Efter mina möten två möten med “Fågeln i rummet” och ”Fågeln som skrek i mitt öra” så fick jag en bok av min kollega som hette “Totems” skriven av Ylva Trollstierna…