När jag läste mycket om antiinflammatorisk kost så var det återkommande att det var bra för tarmfloran att äta groddar av alla de slag, tydligen var de riktiga näringsbomber där man får i sig massa vitaminer och mineraler.
En annan sak jag snubblade in på under min antiinflammatoriska resa var ”Kefir” som ser ut som keso. Det är som små vita gryn som man lägger i mjölk (gärna ekologisk lantmjölk) och så låter man det stå framme två dagar med ett tygöverdrag…
När jag satt där i badrummet och för första gången granskade innehållet på mina produkter så fick jag en chock när jag kollade på mina förpackningar av solkräm till barn. Det var riktiga skitkemikalier i dem och de var högt upp i listan.
Det var ofta jag kom i kontakt med folk som var vegetarianer via böcker jag läste, poddar jag lyssnade på, elever samt föräldrar och det hade vuxit fram en nyfikenhet kring hur det skulle kännas i min kropp om jag skulle bli vegetarian.
Jag är uppvuxen med husvagnssemestrar och älskade när vi åkte ut på våra äventyr med familjen. Då min äldsta syster är 8 år äldre än mig och min mellansyster 5 år äldre så var det bara de första åren med husvagn de var med.
I jakten på att hitta maten som kanske kunde läka mina eksem och min PMDS så började jag även nyfiket läsa på om Raw food. Jag ville ju ge min kropp så många poliser som möjligt för att besegra mina obalanser i kroppen som möjligt och poliser i kosten får man ju från antioxidanter.
När jag var hemma hos min gamla barndomskompis så tipsade hon om Kay Pollaks bok ”Att välja glädje: en bok om att få ett bättre liv”. Jag investerade i boken och började läsa, jag hoppades att den skulle ge mig verktyg i hur jag kunde få ljusare tankar under mina instabila perioder med PMDS.
Vid den här tidpunkten så brottades jag med mina PMDS samt mina handeksem så jag var inte helt mysig att ha att göra med på hemmaplan. Jag var rätt grinig och lättirriterad och störde mig mycket på saker.
När jag var föräldraledig så var ju mitt jobb att ta hand om hem och barn. När jag började arbeta 100% så var det som om rollen levde kvar… jag tror att det här är rätt vanligt och inget unikt för oss.
Min syster Jessica tipsade om boken ”Munken som sålde sin Ferrari: En berättelse om att uppfylla sina drömmar och förverkliga sig själv” av Robin Sharma och det är få böcker som jag läst/lyssnat på tre gånger, men den här boken är en av dem.
