Andlighet / Boktips / Hållbar konsumtion / Healing / Hem- och konsumentkunskap / HSP/ Highly Sensitive Person/ Högkänslig / Meditation / Min historia / Personlig utveckling i skolan / Självkärlek / Träning

Nomad

Det var nog egentligen först när jag pluggade till idrottslärare och vi åkte upp till Funäsdalen/Ramundberget och vandrade som jag verkligen fick upp ögonen för hur magiskt det var att befinna sig i sådan natur med bara en ryggsäck på ryggen. Så primitivt och enkelt men en sådan WOW-upplevelse.

Jag tänker mig att vi ska göra den typen av resa ihop med barnen när de är större, fram till dess så utforskar vi gärna naturen i vårt närområde och vi sticker gärna i väg och går lite kortare vandringsleder ihop med barnen. Vid ett tillfälle så tog vi med oss tält och övernattade med och det kommer garanterat bli fler sådana tillfällen!

Man kan ju lägga ribban var som helst och anpassa det efter energinivå. En fördel med att ta sig ut i naturen är ju att det är en väldigt billig aktivitet och så mycket njutning för själen. Jag tänker ändå att människan i grund och botten mår bra av att vara ute i naturen och det är ett rum som jag älskar att vara i året runt. Det är i naturen jag laddar mina batterier, oavsett om det är på en promenad, löprunda, cykeltur, badar eller vandrar.

Här är några bilder tagna på min löpar- och promenadrunda i krokarna där jag bor:

En liten film från en av mina morgonpromenader


Jag lyssnade på Ulrica Norbergs bok ”Nomad-Den läkande kraften att vandra och bli ett med naturen” på Nextory och jag älskar hennes böcker så jag kände att detta var en bok jag ville investera i så jag köpte hem den. För mig blir böcker en symbol för att följa min kompass i livet och leva det liv jag vill leva så den här boken fyller sin funktion på lite olika sätt för mig. Ulrica vandrar ju för fullt lite överallt och där är ju inte jag än i livet men hon är en stor inspiratör för mig, både när det kommer till yoga, hennes böcker, har även gått en meditationskurs med henne samt tränat andningsövningar och återhämtning med henne via Yogobe. Det känns fint att få tipsa vidare om henne och hennes klokhet via min blogg. Jag har nämnt henne ett flertal tillfällen tidigare i min blogg och kommer komma tillbaka till henne framöver med. Kanske du med blir inspirerad att packa ryggsäcken och ge dig ut på ett litet äventyr efter dagens inlägg?!

Jag kommer i inlägget blanda hennes ord och mina tankar som kommer upp när jag delger om hennes fina bok, men som vanligt… tipset är att man läser/lyssnar på den själv (det är hon själv som är uppläsare till boken och jag älskar när författarna själva gör det, det blir en äkthet i när de själva sätter ord på det de har skrivit). Det är en superfin och gullig liten bok som är väl värd att ta sig igenom!

Nomad betyder förresten att man som person eller folkslag vandrar från plats till plats. Någon som söker utveckling och sanning över allt annat. Vi är alla nomader, jag är en nomad, du är en nomad och ja, resten med! Vi tar oss genom livet där vi utvecklas och ständigt är i en rörelse framåt. Vi är sökare som nyfiket utforskar livet och det som kommer i vår väg. Det är nog den inre nomaden inom oss som leder oss framåt i livet. Jag upplever att naturen är en plats där nya tankar och idéer kommer till mig på liknande sätt som jag får när jag badar och ge healingbehandling till mig själv eller när jag mediterar. Det är som jag då får kontakt med min själ/mitt högsta jag/min inre klokskap/min existens… vad man nu vill kalla det man får kontakt med, ha, ha, ha. Så härligt ändå med stor valfrihet! Ha, ha, ha.

Rent historiskt så har ju människan alltid varit en vandrande nomad. Förr i tiden så var det ju den vägen man hittade föda genom att utforska det som fanns i naturen. Vi utvecklas ju när vi är i rörelse både fysiskt och psykiskt.

¼ av Sveriges befolkning verkar ägna sig åt vandring under deras semester så det är ju en otroligt vanlig aktivitet om Svenska Turistföreningens siffror stämmer?!

Naturen är dels en plats för återhämtning och läkning, men den funkar även som en kroppslig och själslig träningslokal. Jag älskar känslan i kroppen när jag får använda den på olika sätt, det känns som min kropp är gjord för den typen av ändamål. Jag älskar att springa, gå, cykla, lyfta, bära saker, kratta, skotta med mera. Att vara ute i naturen och se den som en träningslokal är för mig en del av livet och ett naturligt inslag i vardagen på samma sätt som att jag borstar mina tänder eller äter lunch och middag.

Att koppla bort teknologin och vara närvarande i naturen är otroligt läkande och återhämtande. Jag gillar dock att ta upp mobilen när jag ska ta kort. Ibland hamnar jag i lägen där allt är så vackert och då vill jag så gärna föreviga och dela med mig av det vackra jag upplever. Men jag tänker att alla som fotograferar mycket att det är något meditativt bakom det med. Tystnaden man har i naturen är viktig för att connecta inåt och bli kvitt allt brus man annars har runtomkring sig.

För att hitta den största svaren för vår själv och för oss själva så kan man inte googla till sig det, vi behöver lyssna inåt, jag lovar! Man kommer bli förvånad över den vägledning man kommer att få.

Det är så lätt att hamna i obalans i livet. Men vi kan alla lära oss av dem, vi kan läka och vi kan resa oss igen och ta nya tag. Vi har alla en enorm energi inom oss att ta tag i vårt liv och det som skapar obalans, men man behöver kicka igång energin för att det sedan ska rulla på och skapa ett flow. Man kan ju få obalans av för mycket rörelse, det kan göra oss oroliga, stela och sårbara, medan för lite rörelse kan göra oss trötta, ledsna och svaga. I naturen så kan dessa motpoler förenas och komma i bättre harmoni med varandra.

Förutom det så är det väldigt jordande att vara i naturen, man andas, fyller lungorna med frisk härlig luft och blir mer levande och balanserad i livet. Vissa dagar känns som glömt bort att andas då det gått i ett där den ena saken har löpt efter den andra. Att då få ta sig ut i naturen gör att jag laddar batterierna och snabbt hittar tillbaka till mig själv så jag laddar om och är redo att möta nästa dag med nya friska tag. Att känna friheten som följer med när man nyfiket utforskar nya marker och vacker natur den är magisk.

När jag är ute i naturen så upplever jag att jag rensar tankarna, kan bena ut saker som händer mig i livet och få en större klarhet. Sinnet lugnas ner av att vara i rogivande natur, stresshormonet minskar och må bra hormonet ökar.

I dagens samhälle så möts vi av hög stress och mycket psykisk ohälsa, att ta sig ut i naturen hjälper till att läka och få perspektiv på tillvaron. Jag har ALDRIG varit med om att jag kommit hem från naturen och känt mig sämre än vad jag gjorde innan jag tog mig ut. Tvärtom så ger det så otroligt mycket. Jag har tidigare i bloggen (på flera ställen) skrivit om att återhämtning är otroligt viktigt och att ta sig ut i naturen är ett av de bästa sätten man kan få återhämtning i. Man kan ju själv minska sitt stresspåslag genom att ta sig ut till tystnaden och lugnet. Att låta lungorna fyllas till bredden med syrerik luft är extra nödvändigt om man haft en stressig dag där man kanske känt sig som ett jagat djur på en savann.

Vinsterna är enorma, med ett stabilare sinne och en tryggare själ är några saker man får på köpet.

Jag är inte uppvuxen som någon skogsmulle, vi kunde ibland ta med fika och ta en skogspromenad och fika i skogen och det tyckte jag var väldigt mysigt. Men det är främst som vuxen jag lärt mig att ÄLSKA naturen. Vi valde ju att flytta från Göteborg hem till Småland och ut på landet… det var en chansning då jag aldrig hade bott så här ute på vischan. Men det var något inom mig som lockade och när vi var hemma hos våra vänner som bodde på landet och kände den vackra miljön och lugnet man möttes hos dem så kände jag mig som hemma. Jag ville ha och uppleva det mina vänner hade och upplevde. Det var lite som jag berättade om när vi skaffade höns, det kändes som min gamla själ hittade hem när jag bosatte mig på landet och närheten till naturen. Att bara kunna ta sig ut genom dörren och så möts man av ”riktiga” naturen runt husknuten, löv it!

När jag springer ut och möter naturen så känner jag en enorm tacksamhet och glädje och det är ljuvligt att se skiftet som sker ute i naturen i takt med att alla årstider skiftas. Det är som man har en tavla som ständigt ändras så man tröttnar aldrig att beskåda den då det alltid är något nytt man upptäcker.

För att nå en klok livsbalans så är det minst lika viktigt att träna kroppen som sinnet. I en studie som gjorts så har man kollat på vad som får friska människor att må bra, känna glädje, vilja utvecklas och lära sig mer. Man har sett att de betydelsefulla faktorerna är:

  1. Positiva känslor – det är så lätt att fastna i negativa spiraler med negativt tänkande. Viktigt att lägga märke till hur man tänker för att sedan skapa förändring. Vad blir du glad av? Hur kan du glädja andra?
  2. Engagemang – Att känna engagemang för saker man brinner för gör att den inre lågan kan fortsätta att brinna. Många gånger så försöker vi hitta lyckan kring det som vi har runt omkring oss, det är så lätt att vi pressar in mer och mer saker att göra i livet att vi går miste om det fina vi har runt hörnet som kanske till och med är det som betyder mest för oss i livet, som familj, vänner, en hobby med mera.
  3. Relationer – Människor med rika sociala relationer mår många gånger bättre än andra.
  4. Meningsfullhet – Att känna mening i livet är en viktig nyckel för att må bra. Det som kan kännas meningsfullt för någon annan behöver inte kännas meningsfullt för dig. Att träna sig i att känna tacksamhet för stort och smått är en bra metod för att känna att saker känns mer meningsfulla.
  5. Att uppnå något – Att uppmuntra sig själv att åstadkomma och förverkliga saker är en viktig pusselbit för att känna ett inre välbefinnande. Man får dessutom en stark självkänsla, självförtroende och stärkt självbild på köpet. Det blir en boost på olika sätt. Det är det är jag gillar med att sätta upp mål att sträva mot och att hela tiden har något som utmanar och utvecklar mig.

Det är många saker man kan få in i livet som gör att man skapar meningsfullhet.

Jag tror att när många hamnar i en obalans i livet så är det vanligt att man kanske slutar att göra saker som man mår bra av och att vistas ute i naturen kan nog vara en sådan sak. Det blir lätt att man fastnar hemma och att man aldrig kommer ut. Det är klokt att bryta sådant mönster för att komma tillbaka till sig själv och skapa balans i livet igen. Man ångrar aldrig en skogspromenad. Man stärker både själen och kroppen när man vistas i skog och mark. Jag tror att det är extra viktigt idag när vi lever i ett så stressigt samhälle som vi gör att hitta motpolen och få in mer rörelse, frisk luft och återhämtning.

Musklerna får arbeta, skelettet får stötar och stärks, blodkärl och organ får jobba, kroppen renas på olika sätt då slaggprodukter och gifter drivs ut och du tillför nytt syre till dina celler. Nervsystemet jobbar på och samverkar mer ute i ny terräng och dina sinnen vaknar till liv. När vi är nära naturen så blir det även att vi respekterar den mer. Man känner en omsorg för vår natur, planet och ”moder jord”.

En sak man kan göra i naturen är att ”skogsbada” men kommer ha ett eget inlägg om det framöver i skogen då det är så himla bra, härligt och faktiskt rätt kul. I en studie som gjorts så har man sett att hos människor som skogsbadar så sänks stressnivåerna, man får bättre immunförsvar och balanserat blodtryck. Hud och hjärtproblem förbättrades även när man i studien skogsbadade 40 minuter en till två gånger i veckan.

En annan sak att läka sig själv är att bada i naturen, i sjöar, åar, vattendrag eller havet. Men även att bada i badkar är en kraftfull metod och det har jag ju nämnt ett gäng gånger att det är en riktig favorit hos mig. Vi består ju av massvis med vatten, mellan 65-78% av oss är ju vatten så det är ju inte konstigt att elementet vatten är något som påverkar oss.

Jag älskar att bada i vatten av alla de slag. På somrarna simmar vi mycket i vår lilla sjö som kan bli varm som en stor swimmingpool. Jag simmar ”längder” i sjön där jag simmar ut till typ halva sjön och så vänder jag. När det är så där varmt så brukar jag alltid ta tillfället i akt att ligga och flyta, tycker det är magiskt skönt att bara ligga där och guppa och känna hur vattnet omsluter mig samtidigt som man hör alla härliga ljud omkring mig. Det är livskvalitet det! Jag tänker alla människor som aldrig få uppleva det… som kanske tycker vattnet är för kallt så man testar inte ens att gå i och ta sig ett dopp. Visst det finns ju de som har köldallergi och inte fixar det, men alla andra… som inte har sådana fysiska åkommor… Om du känner dig träffad, ha, ha, ha, anta utmaningen i sommar!

Det har gjorts en rätt häftig studie som jag snubblat in på i olika sammanhang och även i den här boken så tar Ulrica upp den så tänker att jag lyfter den här med. En forskare vid namn Emoto spelade musik, visade nedskrivna ord och bad till ett vatten medan det frös till is. Resultatet blev att vattnet ändrade form/skapade unika kristallformer utifrån vilket stimuli det fick under infrysningsprocessen.

Om det var positiv, kärleksfull energi som Emoto gav vattnet så blev kristallformerna rogivande och hade ett lugnt uttryck medan när Emoto gav ifrån sig negativa ljud så blev kristallformerna kaotiska och disharmoniska former. Sååå spännande, tänk om det verkligen funkar så?!… Jag tänker att det är så här våra tankar funkar med vårt mående och att det är så otroligt viktigt med positivt tänkande.

Den psykiska ohälsan har ökat markant i vårt samhälle de senaste åren och det är något vi märker av även hos yngre i skolans värld. Det känns som det verkligen har blivit ett samhällsproblem!

Vi vet att stress, skärmanvändning och att vi har för många bollar i luften är dåligt för vår psykiska hälsa. Man kan läsa och lyssna på många ställen HUR man kan göra för att må bättre, det kan vara allt ifrån hur man kan träna, återhämta sig, vila, äta saker som är bra för kroppen, ja… faktiskt rätt mycket av de sakerna jag tar upp och kommer ta upp i min blogg. Och jag tror att mycket av det vi lär oss kanske inte är några nyheter, många av oss har koll på hur man borde leva… så jag tror egentligen inte att det handlar om okunskap?! Vi behöver bli bättre på att använda oss av den kunskap vi har och ta action på den, inte bara mata in den som kunskap till hjärnan utan leva och agera därefter.

Vi får ett sådant stort dopaminpåslag (må bra hormon) när vi tittar på våra skärmar, scrollar bland sociala medier och överöser hjärnan med massa härligheter och dopaminkickar och vi vill bara ha mer och mer av den varan, vi blir liksom aldrig nöjda. Det finns ingen mättnadskänsla i vårt dopaminsystem. Det här är en viktig del i att vara människa, om vi tänker oss som en grottmänniska så har detta system hjälpt oss att ta oss dit vi är idag.

Vi behöver bryta mönster och hitta tillbaka till det som människan i grund och botten mår bra av och att komma tillbaka ut i naturen är en viktig pusselbit på vägen! Att vandra i naturen ökar det mentala välbefinnandet på många sätt. Våra stresshormoner minskar samtidigt som våra lyckohormoner och reparerande hormoner ökar. Detta leder till en positiv effekt på humöret samt att det minskar vår ångest. Hur bra är inte det?! Det ger även en förklaring och förståelse för mig varför jag mår så bra när jag tar mig ut och hur viktigt det är för mig att komma ut i naturen oavsett väder. Jag har tränat min hjärna i att inte tänka negativt kring vädret när jag ska ta mig ut på mina löprundor. Jag mer noterar vad det är för väder och temperatur och så tar jag på mig träningskläder utifrån väder, mer än så är det inte. Jag kan älska ALLA väder… tja, i vintras sprang jag i snöstorm som piskade in små snöflingor som kändes som nålar i mina ögon vilket ledde till att jag inte kunde titta när jag sprang, ha, ha, ha. Då fick jag vända hem efter att försökt springa en bit… det gick bara inte, ha, ha, ha… men det har typ aldrig hänt på de här åren vi bott här ute på landet.

När vi är ute i naturen i tystnad så får man en minskad aktivitet i den delen av hjärnan som är i gång när man grubblar och repeterar negativa tankar. Naturen blir även som den bästa biktplatsen där man kan lätta sitt hjärta och släppa fram de känslor man har inom sig. När jag är mitt ute i skogen så kan jag till och med prata högt för mig själv och det är som att jag får en större klarhet i mina tankar, hade dock inte gjort detta om jag tog en promenad inne i stan, ha, ha, ha, men på landet så har jag den friheten.

Ibland frågar folk mig om jag inte är rädd när jag är själv ute i skogen, men nej! Verkligen inte! Jag är mer rädd i stan när det är massa folk… eller rättare sagt om jag är själv och så kommer det någon skum man inpå… då kan jag bli rädd/känna obehag, men inte i skogen… där känner jag mig hemma och trygg.

Nu sist när jag var ute och sprang en 7 km runda så stannade jag vid ett skogsvattendrag och höll vänster hand över hjärtat och bara stod där och blundade och andades under flera minuter och när jag tittar upp så kommer det en hare och skuttar förbi utan att den såg mig. Den var ca 7 meter från mig när den stannade upp och noterade mig, ha, ha, ha… den blev inte rädd på värsta viset utan det blev ett fint möte mellan haren och mig. Magiskt var det! Då var jag tvungen att ta upp Solögas bok ”Djurens språk” och kolla vad ”hare” stod för… och jag nickade instämmande när jag läste orden… detta är ett av mina sätt att få in vardagsmagi i livet… att när något djur kommer i min livsväg… som mötet med haren, då måste jag kolla om det finna en symbolisk mening med det.

”Färden i livet handlar inte så mycket om att komma fram till en viss plats utan om att lära av livsresan i sig. Att allteftersom tillåta den du verkligen är att komma fram”. Så fina rader Ulrica skrivit! Jag nickar instämmande, det är så mycket vi verkar tänka lika Ulrica och jag. Jag blir återigen glad över att jag har min blogg, tänk så mycket jag fått träna mig i att komma fram och kunna vara jag fullt ut i alla lägen, vilken frihetskänsla. Tänk ändå att det skulle ta så lång tid att våga öppna upp allt detta som jag har inombords och alla lärdomar jag fått i livet.

Även om många har en känsla av att vi måste överleva, att vi ständigt är i kamp/flykt läge i livet av alla måsten och krav. Fast att många av oss har det ekonomiskt bra så är många ändå inte tillfreds med det vi har. Många behöver nog bli bättre på att njuta mer av det vi har och av livet och skapa balans. Att ta en paus från allt, ta sig ut på en promenad, simma i någon sjö eller kanske ställa sig och krama ett träd (kommer berätta mer om det framöver i bloggen, ha, ha, ha).

Undra vad som skulle hända om fler skapade tillfällen för stillhet och reflektion? Om fler bromsade den höga takten i ekorrhjulet som så lätt bara spinner på. Om vi förenklade tillvaron och vår livsstil. Då skulle vi nog känna mer glädje och mer nöjda med vår tillvaro i livet.

Allt för många lever på en högre energiförbrukning än vad våra kroppar har kapacitet för. Vi kör slut på vårt nervsystem som behöver vila för att ladda sina batterier. Många kör på och lyssnar inte när kroppen viskar och säger att man behöver bromsa in tempot, många gånger slutar det med att kroppen måste skrika högt för att man ska lyssna. Till slut är det många som hamnar vid den berömda väggen där det inte går längre och då måste man lyssna på kroppen. Tänk om fler noterar vad kroppen säger redan vid viskningen… Det är här jag tror att det är så viktigt att stanna upp och connecta inåt för att notera kroppens mående. Många gånger är det återhämtning som den behöver och naturen är ett kraftfullt hjälpmedel.

Det är när man saktar ner som man kan bli stark!

Några av hälsofördelarna med att vistas ute i naturen är:

  • Minskad stress
  • Bättre immunförsvar och matsmältning
  • Ökad styrka och uthållighet
  • Bättre koordination
  • Uppmärksamhet (där du noterar naturen på ett kärleksfullt sätt)
  • Underbara upplevelser
  • Bättre relationer

Ulricas tips till dig som vill börja att vandra är att man ska börja i närområdet och gå ca 20–30 min varje dag. När man sedan vill gå längre sträckor så kan man testa någon led.

Ulricas och min packlista för dagsturer:

  • Ryggsäck 20–30 liter
  • Kompass och karta
  • Sittunderlag
  • Varm tröja i ull eller tunn dunjacka
  • Jacka och byxor som skyddar dig mot regn och vind
  • Mössa eller keps
  • Matsäck, snacks och fika
  • En större vattenflaska
  • Termos med varmt vatten till te, soppa eller kaffe
  • Något att dricka ur/äta på/äta med
  • Toapapper
  • Lite handsprit (jag gör egen, kommer ett inlägg framöver i bloggen om det) /jag brukar även ha med en av mina egengjorda fasta tvålar
  • Kniv
  • Första hjälpen kit med plåster, skavsårstejp, värktabletter, allergitabletter
  • En liten handduk
  • Kamera
  • Powerbank
  • Påse för skräp
  • Pannlampa (under höst och vinter)
  • Solkräm, solglasögon, vätskeersättning (under sommaren), myggmedel i liten reseförpackning
  • Jag brukar ha en magväska (FlipBelt- kommer ett inlägg inom kort om den-löv it!), där i har jag min mobil, pengar, Earbags (skrev om dem här) och läppcerat.

 Ulricas packlista för längre vandringar:

  • Ryggsäck 70–80 liter
  • Fjällkarta och kompass
  • Underställ i ull eller syntet
  • Skaljacka som är både vind- och vattentät
  • Sköna och rejäla vandringsbyxor
  • Väl ingångna vandringsskor
  • Extra sockor
  • Dunjacka, varm tröja, mössa, vantar
  • Rena och bekväma kläder att byta om till samt extra underställ
  • Tvål som fungerar för tvätt, städ och disk
  • Stormkök
  • Mat och dryck
  • Termos, kåsa och ”spork” (kniv och gaffel i ett)
  • Påsar för skräp
  • Reseapotek, första hjälpen kit och skavsårsplåster
  • Solkräm, solglasögon och keps
  • Myggmedel
  • Fickkniv, tändstickor, tändstål
  • Toalettpapper
  • Ficklampa eller pannlampa
  • Kamera och kikare
  • Powerbank
  • Sovsäck och liggunderlag
  • Lättviktshandduk
  • Vandringsstav

I boken så berättar Ulrica om många vandringsupplevelser, vackra fotografier i färg från hennes vandringsäventyr samt olika vandringsleder som hon gått och tipsar om. Det är vandringsleder i Sverige, Europa, USA och Thailand bland annat som hon tipsar om och berättar om i boken.

Här är några länkar som hon har med där man kan hitta lite olika vandringsleder (men ytterligare tips på länkar finns i hennes bok):

www.svenskatursitföreningen.se

www.vastsverige.com

www.pilgrimisverige.se

www.gotakanal.se

Vi har ju en fantastisk natur i Sverige och vi har allemansrätten att tacka för mycket att vi har lyxen att kunna ströva så pass fritt i skog och mark. Här kan man läsa mer om Allemansrätten om man känner att man inte har riktigt bra koll på vad den innebär.

Att komma ut i naturen är en billig aktivitet och jag har försökt att inspirera eleverna till det i skolans värld. Jag brukar ha någon lektion där eleverna får testa att laga mat på stormkök samt så har vi börjat paddla med årskurs 9 där de förbereder maten under en hkk-lektion och så tar vi med oss stormkök så de får laga mat ute i naturen under paddlingsdagen. Då får de laga mat över öppen eld samt på sina stormkök. Det brukar vara en väldigt lyckad aktivitet och jag är stolt över att jag bidragit med att få in den aktiviteten på vår skola då det är för många elever första gången de är med om en sådan aktivitet. Har berättat om det i detta inlägg.  

En annan oroväckande sak är att många elever är i otroligt dåligt fysisk form. Vi skulle vandra 6 km till ett ställe vid skolstart och ha mysiga aktiviteter där och sedan skulle vi vandra hem igen efter att vi hängt vid stället under några timmar. Vi fikade och åt lunch där. Det var många elever som inte fixade att gå ”så långt”. I min värld så är det ju inte alls långt… och eleverna gick ändå i årskurs 8 så de började ju bli rätt stora. Men trots det så var det några som fick bryta på vägen dit och några klarade knappt att ta sig hem igen. Många pustade och stönade och undrade om vi inte var framme snart, några blev sittande på en parkbänk längs vägen och sa att de inte pallade att gå ett steg längre. Jag var typ i chock över att så pass många var i så dålig fysisk form… Så jag hoppas att många vuxna som läser detta kanske känner att de vill ta med sina barn ut på promenader/vandringar i naturen och göra det till en mysig utflykt och vänja sina barn vid att gå. Våra kroppar är gjorda för det. Med fika och matsäck så brukar barn älska att vistas ute i skog och mark.

När vi går olika vandringsleder med våra barn så upplever vi att de tycker att det är som att vistas på en stooor lekplats. De utforskar, springer, klättrar och tycker att det är hur roligt som helst. Det är en superbra familjeaktivitet att ge sig ut på sådana äventyr!

Något år så hade vi ”vandring” som tema när vi fyllde år. Jag och Anders önskade oss bara ”vandringsgrejer” och i julklapp så gav vi oss själva ett vandringstält som skulle passa oss fyra. Barnen fick socksäckar och liggunderlag i julklapp det året. Vi hade hittat ett svindyrt tält som verkade bra och så la vi in bevakningar på det på blocket och vipps så hade det kommit! Vårt tält! I krokarna där vi bor. Tältet var aldrig använt. Mannen hade köpt det i hopp om att han och hans familj skulle vandra, men de hade inte fått tummen ur så tältet hade bara blivit liggandes och till slut så valde han att sälja det. Så vi fick precis ett sådant tält vi ville ha fast bara till en bråkdel av vad det kostar nytt, sååå himla bra! Bästa julklappen! Ja, så här funkar jag när det kommer till presenter och julklappar… jag gillar sällan överraskningar eller att få saker jag inte vill ha… hellre väl utvalda saker… då blir jag som lyckligast! Detta var en sådan julklapp, den bästa!

När vi ska ge oss ut på vandringar så brukar vi gå in på kommunens hemsida. Då vi bor i Jönköpingskrokarna så är det den här sidan vi brukar gå in på. Men tänker att det är nog samma om man bor i andra kommuner?!

Där har de delat upp vandringslederna efter längd så man kan anpassa efter hur långt man vill gå.

Sedan kan man klicka in på respektive vandringsled/ promenadväg och läsa på om dem. Hur bra som helst!

Vi håller på att bocka av dem en efter en. Superbra och roligt sätt att utforska närområdet på ett strukturerat sätt, som jag älskar! Ha, ha, ha.  

Många vandringsleder är ju anpassade även för barnvagn och rullstol så man kan ju kika vilka man kan ta sig fram med sådana hjälpmedel och inte se det som ett hinder för att man inte kan ta sig ut i naturen. Man behöver bara hitta sitt sätt för att få det att funka.

Tiden är inne för OSS ALLA att komma i kontakt med vår egen inre nomad!

Bamsekramar till er från mig! / Johanna